Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Uppgifter: Ökad hotbild mot Sverige från Ryssland

Uppdaterat måndag 19 september 2016 kl 15.25
Publicerat måndag 19 september 2016 kl 12.14
Överste Mörtberg: Skulle försvåra NATO:s transport av stridskraft till Baltikum
(1:08 min)
Micael Bydén möter media på Tofta skjutfält på Gotland. Gotland har fått ett permanent försvar igen.
Micael Bydén möter media på Tofta skjutfält på Gotland. Gotland har fått ett permanent försvar igen. Foto: Sören Andersson/TT

En ökad hotbild riktad mot Sverige från Ryssland snabbade på etableringen av nytt förband på Gotland. Det uppger källor till Dagens Nyheter. 

Enligt överste Jan Mörtberg på Försvarshögskolan ligger troligtvis inte hotet i en invasion mot Sverige utan mot Baltikum.

– Det kan till och med inträffa att Sverige skulle angripas som inledning på en konflikt. Då är det i stor utsträckning Gotland som det handlar om. Ur ryskt synvinkel skulle det innebära att man försvårar NATO:s transport av stridskraft till Baltikum, säger Jan Mörtberg på Försvarshögskolan.

I Dagens Nyheter kallar Wilhelm Agrell, professor i underrättelsetjänst på Lunds Universitet, baseringen av förbandet på Gotland som exceptionellt snabb. Enligt tidigare plan skulle förbandet vara plats först 2018.

Jesper Tengroth är pressekreterare på Försvarsmakten.

– Nu fattade vi det här beslutet och om det gått fort ska inte jag bedöma. Beslutet grundade sig på ett över tid försämrat omvärldsläge. Generellt sätt kan man säga att Försvarsmaktens bedömning är att sannolikheten för ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är låg. Det gäller för Ryssland och andra, säger Jesper Tengroth på Försvarsmakten.

Överste Mikael Frisell är regementschef och ytterst ansvarig för det pansarskytte-kompani på 130 man från I 19 - som nu ska placeras på Gotland.

– Jag har ingen kommentar till det utan beslutet som ÖB har fattat är att det har varit en försämrad omvärldsutveckling över tid som har gjort att han fattat det här beslutet. Men det är tydligt att efter den information vi har fått nu på morgonen så är det inte något enskilt hot som har gjort att vi har fattat beslut om att förstärka på Gotland, säger Mikael Frisell.

Hur mycket av, och hur länge skulle enbart ni kunna försvara Gotland mot ett anfall från främmande makt?

– Nu är ju inte huvuduppgiften att de ska försvara Gotland från ett angrepp. Utan det angreppshotet är ju fortfarande mycket lågt. Utan huvudsyfte är ju att visa närvaro och sända en signal om att vi finns på ön. Och skulle det hetta till behöver vi ju självklart förstärka med mer resurser men några sådana indikationer har vi ju inte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".