Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer mikroplast än väntat i Vättern

Publicerat onsdag 21 september 2016 kl 11.58
Mer mikroplast än väntat i Vättern
(2:17 min)
Vättern
Foto: Hans Andersson / TT

Mikroskopiskt platsskräp har ju uppmärksammats i haven, men nu visar nya mätningar på oroväckande mycket i våra stora insjöar. 

I Vättern har hittats oroväckande mycket mikroplastpartiklar, enligt Havs och Vattenmyndigheten. Ulrika Stensdotter som är utredare vid miljöövervakningsenheten hade inte väntat sig det.

– Egentligen inte. Det är en sjö med väldigt väldigt klart och rent vatten, med låga koncentrationer av precis allt. Det gör det också mer oväntat, enligt Ulrika Stensdotter.

Proverna togs förra sommaren  på fem olika ställen i Vättern, för att undersöka förekomsten av plastpartiklar på upp till 5 mm. I södra Vättern fanns det mest, ca 10 partiklar per kubikmeter, i norr max 2 partiklar per kubikmeter.

– Vi har pratat höga koncentrationer, men det är i jämförelse med ingenting, säger Ulrika Stensdotter.

– Det är fortfarande tio mikroplastpartiklar per kubikmeter där det är som mest. Och det är väldigt långt emellan dem, säger hon.

Även om det låter lite, är halterna av plastskräp som mätts upp i Vättern högre än i till exempel Norra Atlanten och i Östersjön.

Partiklarna kan komma från slitage av bildäck, konstgräsplaner, och från skönhetsprodukter, och från tvättludd från fleecekläder.

Vättern är Sveriges näst största sjö, och dricksvattentäkt för ca 250 000 personer. Den är nära 130 m djup som mest. Sjöns vatten omsätts väldigt långsamt, det tar ca 60 år för Vätterns vatten att bytas ut.

Att få bort partiklarna kommer att dröja. Till dess kan de skada vattenlevande djur.

– De minsta djuren, djurplankton, fiskyngel, kan sätta i sig de här, eftersom de äter automatiskt allt som är mindre än deras mun, säger Ulrika Stensdotter.

– Får de i sig den här typen av partiklar, då dör de oftast för de kan inte ta upp annan näring.

Vad kan man göra åt situationen för att minska mikroplaster i Vättern?

– Det finns ingen färdig lösning. Men som tillsats i olika produkter är det ju oftast väldigt onödigt. Fler och fler länder lägger in förbud mot att använda mikroplaster som konsistensgivare.

Ulrika Stensdotter tror det är svårare att göra något åt de partiklar som kommer från bildäck och slitage från trafiken.

– Vi har ännu ingen metod för reningsverken att rena bort det, säger Ulrika Stensdotter vid Havs och Vattenmyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".