Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Elever har ännu inte samma villkor

Publicerat onsdag 5 oktober 2016 kl 05.00
Skolverkets undervisningsråd: Det får inte ha betydelse
(2:34 min)
Det var en kamp att få stöd till sonen i skolan, berättar Anette Stenbäck som har en son med autism och språkstörning. Nu har han bland annat fått bildstöd som hjälper honom.  Katarina Helmerson
1 av 2
Det var en kamp att få stöd till sonen i skolan, berättar Anette Stenbäck som har en son med autism och språkstörning. Nu har han bland annat fått bildstöd som hjälper honom. Foto: Katarina Helmerson / Sveriges Radio
Klassrum elever lärare
2 av 2
Foto: Roald, Berit/TT

Det dröjer innan regeringens mål är nått om att elever med funktionsnedsättning ska få en skolgång på samma villkor som övriga elever i grundskolan. Det konstaterar Skolverket som presenterar en rapport idag med svidande kritik om hur skolan sköter sitt uppdrag att ge elever med funktionsnedsättning stöd för att klara skolan. Funktionsnedsatta elever får inte vad de har rätt till.

En som har erfarenhet av hur svårt det är att få stöd är Anette Stenbäck som är mamma till en pojke med autism och språkstörning:

– Vi började med att kalla till möte innan han började i sexårs och det resulterade inte direkt i någonting. Han fick lite stöd på rasterna men ingen på lektionerna. Det har varit en kamp att få hjälp i klassrummet helt enkelt.

Det skulle dröja till tredje klass innan Anette Stenbäcks son började få hjälp i klassrummet, fram tills dess hade han mest suttit och observerat vad de andra barnen gjorde. Det har lett till att han ligger kraftigt efter i basämnen som svenska och matematik.

Och att han inte är ensam visar den studie som Skolverket presenterar idag och som bygger på intervjuer med såväl skolledare som specialpedagoger och speciallärare. Undervisningsrådet Sophie Casson Lindbäck har lett Skolverkets studie om vad i studien som är mest allvarligt.

– Jag skulle nog säga att det är mängden brister, att det på så många punkter visar sig att elever med funktionsnedsättning inte får det de har rätt till.

Det handlar alltså om elever med olika typer av funktionsnedsättning, såväl fysiska, medicinska som neuropsykiatriska. Bristerna är alltså omfattande ovh dessutom skiljer det sig mycket åt mellan skolorna, vilket i praktiken innebär att skolvalet inte är så fritt som det borde vara, enligt de mål som regeringen arbetar efter.

– Det kan handla om att deras lärare inte har specialistkompetens. Det brister med speciallärare som arbetar direkt med eleverna. Det kan handla om allt till att det inte finns lokaler att gå ut till. Många elever klarar kanske inte en dag i helklass. Då säger hälften av rektorerna att det inte finns extra lokaler som tillåter undervisning i mindre grupper, säger Sophie Casson Lindbäck.

Även skolors förmåga till inkludering, alltså förenklat att skolmiljön ska vara anpassad till alla elever, har brister. Viljan finns att flytta elever från särskilda undervisningsgrupper till de vanliga klasserna, men i många skolor saknas förutsättningarna för att det ska fungerar i praktiken, konstaterar Sophie Casson Lindbäck.

– Den som äger skolan, kommunen, företaget eller en stiftelse. Det är deras ansvar att förutsättningarna är på plats. Det visar också vår undersökning, att uppemot hälften av rektornerna och specialpedagogerna säger att den som är ansvarig för vår skola ger oss inte tillräckliga förutsättningar för att elever med funktionsnedsättning ska få en lika likvärdig skola som elever i allmänhet.

För Anette Stenbäck blev det lättare att få stöd i undervisningen när han fick sin språkstörningsdiagnos. Trots att en diagnos enligt skollagen inte ska vara ett krav för att få stöd är det så det fungerar på många skolor. Nu när han går tredje klass hoppas Anette Stenbäck att han ska kunna ta igen något av det han förlorat under skolåren före:

– Nu har han möjlighet att vara med på lektionerna. Han springer inte runt utan vet vad han ska göra eftersom han har hjälp av bildstöd i klassrummet. Han får också extra hjälp med matte och läsning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".