Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För lång väntan på uppehållstillstånd för de som vill ta hit partner

Publicerat torsdag 6 oktober 2016 kl 03.00
"Man får olika svar varje gång"
(2:45 min)
BIldmontage av Jens och en skylt till Migrationsverket.
1 av 2
Jens har väntat i nio månader och ringer till Migrationsverket för att myndigheten inte ska glömma bort honom. Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio, Henrik Montgomery/TT
Man i kavaj och randig skjorta
2 av 2
John Andén på SAKO är skeptisk till sin arbetsgivares agerande. Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio

Den som vill ta hit en partner eller anhörig från ett annat land kan få vänta länge på ett besked om uppehållstillstånd, upp till ett och ett halvt år. Enligt lagen ska det ta max 9 månader. 

– Om man ringer dit tio gånger så får man tio olika svar. Beroende vem du talar med, säger Jens som nu väntat i nio månader.

När ringde du dit senast?

– Jag ringde senast i förra veckan och då kom jag inte fram. Det hjälper ju inte så mycket att ringa heller. Det är ju mer att jag vill visa att de inte får glömma bort mig.

Handläggningstiderna för anknytningsärenden som gäller ett uppehållstillstånd för en partner eller en anhörig kan i dag ta uppemot två år, alltså långt över de tillåtna 9 månaderna, som finns reglerat i Utlänningsförordningen.

En av orsakerna till de långa handläggningstiderna är bland annat förra årets ökning av asylansökningar som har tagit mycket av myndighetens resurser.

En annan orsak är att handläggare som arbetar med anknytningsärenden, sedan årsskiftet, dagligen måste sitta i vad man kallar en "integrerad kundtjänst". Det handlar om en tjänstgöring på mellan 6 till 10 timmar i veckan. Sammantaget är det omkring en dag i veckan då man lägger handläggningarna åt sidan och handläggarna istället huvudsakligen får svara på frågor om varför beslut om enskildas uppehållstillstånd dröjer.

SACO-facket på Migrationsverket är kritisk till att arbetsgivaren inte prioriterar ansökningar.

– Vi menar på att arbetsgivaren bör prioritera kärnjobbet. Vi ska fatta beslut. Vi har betydligt mer kompetenta kundtjänstresurser i organisationen som skulle kunna ta hand om det, istället för att beslutsfattande handläggare sitter i den integrerade kundtjänsten, säger John Andén som ärordförande för SACO på myndigheten.

Bakgrunden till att handläggare arbetar i kundtjänsten är att Migrationsverket har fått kritik för att inte vara tillgänglig för frågor från allmänheten. Kritiken har bland annat kommit från Justitieombudsmannen. Den nya åtgärden ska nu bidra till att sökande ska få tillförlitliga svar på sina frågor och tanken är att handläggarna skulle kunna sköta en del handläggning i samband med telefonsamtalen i kundtjänsten.

Men SACO-facket tycker inte att arbetet i kundtjänst och handläggningsarbetet är förenligt.

– Det är frågan om sekretess det är rättssäkerheten som ställer krav. Vi kan inte jobba på det sättet, säger John Andén.

Migrationsverkets interna revisorer är kritiska till att erfarna handläggare bemannar kundtjänsten och anser att åtgärden är kontraproduktiv. Fackförbundet SACO varnar för att kundtjänstuppdraget kan komma att fördröja handläggningstiderna ytterligare.

Men den ansvariga på Migrationsverket – som tagit del av kritiken – säger att hon inte har några planer på att omprioritera handläggarnas kundtjänstuppdrag.

– I dag är det detta som gäller, säger kvalitetschefen Cecilia Borin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".