Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Finländare tror inte på svenska försvarsgarantier

Publicerat fredag 7 oktober 2016 kl 07.20
Alpo Rusi: Vi borde ha varit mer aktiva i vår diplomati gentemot Sverige
(2:47 min)
 Alpo Rusi, författare och pensionerad finländsk diplomat, intervjuas av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson.
Alpo Rusi, författare och pensionerad finländsk diplomat, intervjuas av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson. Foto: Sveriges Radio

Från Finland hörs allt mer misstro gällande Sveriges engagemang i våra länders försvarssamarbete. I flera nyutkomna böcker diskuteras Sveriges och Finlands olika försvarsstrategier.

Alpo Rusi är författare, pensionerad diplomat och tidigare rådgivare åt Finlands president. Han utkommer nu med sin bok Yhdessä vai erikseen (tillsammans eller var för sig) om det svensk-finska försvarssamarbetet.

Boken behandlar Sveriges och Finlands långa gemensamma historia, men också hur det alltmer spända säkerhetsläget i vårt närområde har spetsat till diskussionen om hur lojala vi är mot varandra i det försvarssamarbete som vi har på pappret.

När Finland hela tiden hållit fast vid allmän värnplikt och ett starkt inhemskt försvar, har Sverige valt en motsatt väg. Alpo Rusi anser att det har lett till obalans.

– Maktbalansen i hela Östersjöområdet är sämre nu. Vi borde ha varit mer aktiva i vår diplomati gentemot Sverige, och sagt att detta kommer att försämra vår situation.

Själv tillhör han den just nu alltmer högljudda skara finländska experter som går ut och aktivt förespråkar Natomedlemskap. Det i kontrast till de styrande politikerna och merparten av landets riksdag som förhåller sig avvaktande eller direkt negativa till att gå med i militäralliansen.

I veckan kom även starkt Natovänliga budskap från den förre presidenten Martti Ahtisaari. Bland många av de som uttalar sig finns en tydlig rädsla för att Sverige, trots löften om transparens och konsensus, ska påbörja en medlemsansökan till Nato på egen hand och Finland lämnas ensamt.

– Sverige är geostrategiskt sett ett viktigare land för Nato än Finland. Det är ett problem för oss, och en realitet, säger Alpo Rusi.

I Alpo Rusis bok avslöjas också ny information om Finlands president och landsfader under kalla kriget Urho Kekkonen och dennes egna hemliga förhandlingar med Sovjetunionen, där Kekkonen bland annat ska ha låtit Sovjet förstå att de kunde få använda det för Finland svårförsvarade Lappland för ett eventuellt angrepp på Sverige.

Sverige ska ha fått kännedom om planen via läckor men undlåtit att ta upp med Finland. Om det stämmer, säger Alpo Rusi, är det inte så konstigt om Sverige inte litat på Finlands neutralitetspolitik och istället velat fatta självständiga beslut vad gäller till exempel närmanden till Nato och EU.

– Jag tänker att den svenska regeringen såg det som möjligt att Finland inte var så neutralt som man sade att man försökte vara. Kanske var det en orsak till att Sverige inte informerade Finland innan de i oktober 1990 sökte medlemskap i Europeiska Unionen, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".