Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt att förbjuda propaganda på nätet

Publicerat tisdag 11 oktober 2016 kl 17.00
Hör Ekots Fernando Arias om svenska arbetet
(2:37 min)
En hand på en datormus och en dataskärm. Foto: Hasse Holmberg/TT.
Foto: Hasse Holmberg/TT.

Förslagen i Danmark, om åtgärder för att stoppa extremistpropaganda på nätet, har bland annat kommit till efter Islamiska statens framgångar. Men extremist propaganda står också högt på agendan i Sverige.

En av Säpos chefsanalytiker sade nyligen under en konferens i Stockholm att terrorgruppen Islamiska staten har producerat runt 800 videor bara under 2016. Den siffran har med största sannolikhet ökat.

Flera svenska kommuner och statliga myndigheter riktar nu strålkastarljuset mot det som betecknas som extremistiska tankar och idéer som sprids på webbsidor och sociala medier.

Målet är att få svar på vem den riktar sig mot, vilket inflytande den har och kanske framförallt vad man ska göra åt den.

I en av de mest djuplodande rapporterna kring IS propaganda, slog forskaren Charlie Winter på Quilliam Foundation fast, att mer än hälften av Islamiska statens propaganda är en berättelse om en utopi.

Även om brutalitet, våld och krig också fanns som inslag i propagandan utgjorde de alltså en mycket mindre del än berättelsen om det åtråvärda samhället.

Slutsatsen i rapporten handlar framför allt om att Islamiska statens propaganda är så mycket mer än de inspelade mord som gruppen ofta förknippas med. Den är mer sofistikerad än så.

Genom ett väl avvägt språk med väl uttänkta budskap har den - som ingen annan våldsbejakande islamistisk grupp tidigare - riktat sig mot människor i väst.

Trots det är många forskare överens om att propagandan inte ensamt är skälet till att människor radikaliseras och begår våldshandlingar. Propagandan är däremot en katalysator och en drivkraft i en radikaliseringsprocess, en ingrediens som också kräver andra aktörer, i form av till exempel kompisgäng.

Målet med propagandan är inte heller enbart att rekrytera nya stridande, den syftar också till att splittra grupper i bland annat Europa.

Gissningsvis kommer den typen av propaganda bli vanligare i takt med att Islamiska staten stadigt tappar mark i Syrien, Irak och Libyen. Stridande rekryter kommer kanske inte längre ha en tydlig plats att åka till. Kampen flyttas till där man står, och ut på internet.

Det finns redan i dag flera globala initiativ för att motverka propaganda. Bland annat har Facebook sedan länge, och nu även Twitter, stängt ner användare som bryter mot företagens användarvillkor.

På samma sätt vill danska regeringen nu stänga ner vissa domäner och skapa filter som stoppar budskap som anses vara för extremistiskt.

Det är en taktik som många dömer ut som otillräcklig.

Nya användare skapas på några sekunder, andra tjänster som exempelvis Telegram gör att man fortsatt kan sprida sitt budskap. Forskare i Danmark har redan kritiserat flera av regeringsförslagen, eftersom det med enkla medel går att kringgå spärrarna.

En mer djupgående och på många sätt svårare fråga, är hur man ska motverka att människor tar till sig av budskapen.

Oavsett om det handlar om det ljuva livet i Kalifatet, eller om en så kallad kamprapport från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, så är det någon på andra sidan som inspireras av det, medan andra inte är mottagliga alls.

Det är och förblir ett fenomen som demokratiska stater kommer ha mycket svårt att komma åt genom lagförslag och förbud.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".