Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Svårare lämna islamistisk extremism än annan extremism"

Publicerat tisdag 18 oktober kl 12.26
Kriminologen Christoffer Carlsson har forskat om avhoppare
(2:23 min)
Porträtt på kriminologen Christoffer Carlsson.
Enligt kriminologen Christoffer Carlsson står personer i den våldsbejakande islamistiska miljön ofta längre från samhället än personer i andra extremistgrupper. Foto: Fredrik Persson/TT

Det kan vara svårare att lämna våldsbejakande islamistisk extremism än det är att lämna andra extremistgrupper, till exempel höger- och vänsterextremism. Det anser forskaren och kriminologen Christoffer Carlsson som nyligen skrivit en rapport om avhoppare från extremistiska rörelser.

– De som har absolut svårast att lyckas göra ett utträde är individer som lämnar de islamistiska miljöerna. Anledningen är att de redan från början har svagare socioekonomiska resurser, säger han.

Enligt Christoffer Carlsson står personer i den våldsbejakande islamistiska miljön ofta längre från samhället än personer i andra extremistgrupper, och avståndet tenderar att öka under tiden i miljön, till exempel gäller det de som rest till andra länder och lämnat jobb, familj och boende. 

– Det kan ju vara så att ens ekonomiska resurser försvagas under ens tid i miljön. Inte minst till följd av att man lägger väldigt mycket tid och pengar på det här. Att man inte arbetar och betalar skulder. Ju mer isolerad du blir, desto svagare blir dina resurser i relation till samhället, säger han.

Det finns många likheter med andra extrema rörelser, till exempel nazistiska organisationer, vars medlemmar också isoleras socialt och ekonomiskt gentemot övriga samhället. Högerextrema svenskar har också rest för att strida utomlands, bland annat i Ukraina.

Däremot tror kriminolog Christoffer Carlsson att islamistiska extremister som vill lämna miljön stöter på ännu ett hinder. De möts av ett större motstånd i det svenska samhället än andra extremistgrupper, vilket i sin tur kan göra det svårare för människor att lämna de miljöerna.

Motståndet från samhället kan bidra till att hålla ihop grupper snarare än att splittra dem, berättar han. Hans slutsats är att bilden av våldsbejakande islamistisk extremism färgas av det rådande samhällspolitiska klimatet och de händelser vi sett i världen, med konflikter och terrorattentat.

– Om man sammanblandar allt det där så får man ju ett laddat politiskt läge, det är inte så konstigt. Men det gör inte arbetet mer framgångsrikt direkt, det gör det ju snarare svårare, säger Christoffer Carlsson.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.