Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ovanligt att avhoppare får stöd

Publicerat tisdag 18 oktober kl 19.45
"Konsekvenserna för samhället är stora"
(2:14 min)
IS-krigare som marscherar.
Jihadister i Islamiska staten marscherar i Raqqa. Foto: TT

Det har än så länge varit ovanligt att personer som velat lämna våldsbejakande islamistisk extremism i Syrien och Irak har fått stöd. Men nu förbereder sig flera svenska kommuner att ge avhoppare hjälp.

– De flesta som lämnar extremistiska miljöer gör det själva, de söker alltså ingen hjälp från avhopparverksamhet, säger Amir Rostami, som arbetar med avhopparfrågor hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

– Det finns ett antal som har gjort det och de har man fångat upp.

Enligt Rostami är en stor del av de svenskar som har återvänt från våldsbejakande extremistiska grupper i Syrien och Irak kvinnor och barn, och det handlar alltså än så länge om ett fåtal personer som fått stöd.

Flera kommuner arbetar nu med frågan om hur man kan stödja människor som vill lämna våldsbejakande extremism. Slutsatsen är att de, efter en behovsprövning och efter att personer har avtjänat eventuella straff, ska kunna ges samma stöd som andra kriminella eller som personer som vill lämna organiserad brottslighet.

Under dagen har den här frågan väckt reaktioner, bland annat från Liberalernas rättspolitiska talesperson Roger Haddad.

– Jag tycker inte att största problemet just nu när det gäller återvändarna är avhopparverksamhet de har ju uppenbarligen rest för att på olika sätt stötta Islamiska staten annars hade de inte rest ner.

– Så nu när de kommer tillbaka är det viktigt att vi inte bara fokuserar på avhoppardelen utan även den rättsvårdande kedjan och inte minst straffdelen, säger Roger Haddad.

Flera av kommunerna som Ekot varit i kontakt med betonar att personer som begått brott ska dömas och avtjäna straff innan de kan få stöd för att hoppa av, och enligt Amir Rostami på Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism finns det ingen motsättning.

– Är man misstänkt för brott så går alltid den utredningen före. Men så länge det inte finns någon brottsmisstanke, så ligger det i vårt eget intresse att hjälpa de att träda ur den här extremistiska miljön. Konsekvenserna för samhället är ganska stora om man inte gör det, säger han.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.