Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Välfärdsmiljoner hotas när boenden stängs

Publicerat söndag 23 oktober 2016 kl 21.17
Kommunalråd: Beräkningsmodellen slår fel
(2:00 min)
Ilko Corkovic Kommunalråd (S) Borgholm. Flicka framför asylboende.
Ilko Corkovic Kommunalråd (S) Borgholm. Flicka framför asylboende (arkivfoto). Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio, Heiko Junge/NTB

Små kommuner kan få betydligt mindre av regeringens så kallade välfärdsmiljarder, än de tidigare trott. Orsaken är att boenden för asylsökande nu stängs runtom i landet.

I Borgholms kommun har tio miljoner försvunnit sedan prognosen i våras, vilket motsvarar drygt en tredjedel av pengarna. Osäkerheten gör det svårt att planera, säger kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Ilko Corkovic.

– Vi kommer att ha en hel del kostnader som är kvar, även efter att alla asylsökande som har förflyttats.

Vad kan det vara för kostnader till exempel?

– Vi har startat tre nya förskoleavdelningar, vi har byggt fyra stycken undervisningssalar. Vi har kämpat för att kunna göra allt för att leverera, men nu plötsligt måste vi avveckla, men avvecklingstiden är inte en eller två månader, utan snarare tre år.

Regeringen har tillsammans med vänsterpartiet har lovat 10 miljarder till kommunerna under nästa år. Av pengarna som kommunerna får baseras 30 procent på antalet invånare i kommunen och 70 procent på mottagande av nyanlända och asylsökande.

De pengarna är i sin tur delvis beräknade på hur mottagandet av nyanlända sett ut mellan 2012-2016. Pengarna är också beräknade på hur många asylsökande som befinner sig i kommunen vid ett givet datum, det så kallade brytdatumet, som ännu inte är satt.

Och när asylboenden stängs sjunker summan kommunerna beräknas få. Det vilket skapar en svår situation, säger Ilko Corkovic i Borgholm. I hans kommun har den beräknade summan sjunkit från 27,9 miljoner i våras, till 17,7 i september.

– Man kan ifrågasätta beräkningsmodellen, när den slår så fel. Jag har kontaktat och skickat skrivelser till finansdepartementet, både till finans- och kommunministern. Vi vädjar att fastställa brytdatum så att vi vet vad vi har i plånboken.

Regeringen har sagt är att pengarna ska skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommunerna, men för mindre kommuner kan just planeringen bli svår. Det konstaterar även Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

– Vad man kan konstatera är att under de här förhållandena som är, där vi haft det här stora flyktingmottagandet, och de förändringar och omfördelningar som sker i landet, från asylmottagandet till kommunplaceringar, det gör att det är en osedvanligt osäker situation just nu. Problemet är när de ska göra sin budget, då tycker de att det blir väldigt svårt. Eftersom den sista uppdateringen kommer att ske någon gång i december.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".