Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ryssland ser sig som hotat av Nato – förklarar ökade närvaron i Östersjön

Publicerat onsdag 26 oktober 2016 kl 16.20
"I varje nyhetsprogram förekommer krigshysteri"
(2:14 min)
Bildmontage av en rysk korvett och Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren.
Ryssar får i nyheterna höra att landet är hotat, säger Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren. Foto: http://Mil.ru, Sveriges Radio

Den ökade militära närvaron i Östersjön, som oroar bland annat Sverige, ges en annan förklaring i Ryssland, rapporterar Sveriges Radios Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren.

Hur ser Moskva på det här som ur vårt perspektiv ses som en militär upptrappning?

– Här säger man att det är ett "värdigt svar" på uppbyggnaden som Nato har i de baltiska länderna och motiverar att det finns ett behov för Ryssland att visa att man kan försvara Kaliningradområdet, säger Maria Persson Löfgren.

Dagstidningen Izvestija skriver i dag om förstärkningen av Kalingradområdet. Det handlar dels om de två korvetterna, som är på väg in i Östersjön och dels om en mer långsiktig plan för att förstärka den ryska enklaven vid Östersjön.

Kaliningrad ligger som en isolerad ö mellan Polen och Litauen och har ingen egen gräns mot Ryssland. Där finns sedan länge en stor marinbas i Baltisk och det är den som ska rustas upp. Enligt tidningen kommer räckvidden öka för de ryska kryssningsrobotarna. Tidigare nådde de in över Blekinge och Skåne, men nu kan hela Norden nås inom en radie av 1 500 kilometer.

I den militäranknutna tv-kanalen Stjärnan, Svjesda, rapporterades också i veckan om de modernare långdistansrobotar som ska stationeras i Kaliningrad. De har längre räckvidd än Iskander, som redan finns i Kaliningrads län.

Sedan Ukrainakriget har Ryssland betonat att det är Nato som hotar Ryssland och inte tvärtom. Det spelar ingen roll om det är truppnärvaro i de baltiska medlemsländerna eller om det är som fallet Norge där några hundra amerikanska soldater kommer finnas 100 mil från ryska gränsen.

USA beskrivs i rysk retorik som den stora fienden och oftast görs ingen skillnad på försvarsalliansen Nato och USA. Ju närmare det amerikanska presidentvalet i november, desto hårdare rysk retorik. Det kan ses som ett sätt att positionera sig inför valet, att Ryssland markerar så här hårt.

Hur stor uppmärksamhet får de två korvetterna i Östersjön?

– Inte så stor i detalj, men däremot förekommer det dagligen i varje nyhetsprogram ett slags krigshysteri, budskapet säljs in som att ryssar i allmänhet måste oroa sig för att Ryssland är hotat och därför måste Ryssland rusta upp.

Om upprustningen fortsätter – vad blir nästa steg för Ryssland?

– Det spekuleras i att andra kärnvapenavtal också skulle kunna sägas upp. Rysslands möjlighet att få en bättre förhandlingsposition är att Ryssland är en kärnvapennation och det är det som används gentemot väst och framförallt USA, säger Maria Persson Löfgren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".