Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Hela rättskedjan måste ha kunskap"

Publicerat onsdag 2 november 2016 kl 07.25
7 frågor om sexsomni - experten svarar
(6:13 min)
Anna Kaldal, docent vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Anna Kaldal, docent vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Foto: Simon Andrén/Sveriges Radio

Kunskap motverkar rättsosäkerheten kring sexsomni, säger sexbrottsforskaren Anna Kaldal.

Ekot rapporterar i dag om att män som åtalas för våldtäkter kan frias i domstol genom att hävda att de begick övergreppen i sömnen. Detta genom att hävda ett medicinskt tillstånd som kallas sexsomni.

Anna Kaldal, docent vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet, forskar bland annat om sexualbrott mot vuxna.

Hur kan man frias från våldtäkt för att man har sovit under handlingen?
– Det korta svaret på den frågan är att man måste varit vid medvetande vid handlingen för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig för ett brott. Det längre svaret är att när det gäller brottmål har vi högt ställda beviskrav och åklagaren måste bevisa att man genomfört handlingen och att man haft uppsåt som har täckt hela gärningen, säger Anna Kaldal.

Hur ska åklagaren bevisa att man varit vaken?
– Det handlar om att åklagaren ska utesluta en friande hypotes. I det här fallet kan det vara att personen inte varit vid medvetande. Om en misstänkt person gör en sådan invändning ska åklagaren göra en utredning om det varit på det sättet. Och möjligen utesluta att det varit så, innan åklagaren åtalar.

Hur utreder man det?
– Eftersom det här är ett medicinskt tillstånd som vi pratar om så måste man utesluta detta medicinska tillstånd. Det förutsätter att man ställer relevanta frågor till, som i många fall, de två personerna som varit inblandade. Ofta finns det inga andra vittnen. För att kunna ställa relevanta frågor måste du kan kunskap om detta område.

Hur ser det ut med kunskapsläget idag?
– Som i många komplexa kunskapsområden ligger juridiken efter. Först kommer verkligheten, sedan kommer forskningen och sen tenderar vi jurister att hänga på. Så kunskapsläget har nog varit lite varierande. Sen i takt med att det här upptäcks och blir känt kommer kunskapen att öka. Och vi ser att Åklagarmyndigheten gått ut med riktlinjer till sina åklagare i en rapport, där man säger att man bör ta in en expert redan under förundersökningen så man vet vad man ska utreda.

Vad betyder det att ta in en expert i rättsprocessen?
– Det betyder att du som åklagare tidigt ska veta att denna invändning kan existera, så att du tidigt tar in kunskap. Du måste veta vilka frågor du ska ställa och vilja experter du ska vända dig till.

I de fall som Ekot granskat har utgången blivit olika. Ibland har den åtalade blivit dömd, ibland friad. Vad säger du om det?
– För det första ska vi inte glömma att beviskraven är högt ställda, så även om det är så att man utesluter sexsomni så kan det fortfarande vara svårt att få en fällande dom. Sen är det också så att när det är ett komplext område kommer vi få domar som är ojämna.

Vad krävs för att det ska bli mindre rättsosäkert?
– Det krävs att hela rättskedjan har kunskap. Åklagare, poliser som utreder, och domstolen såklart. Och att vi har bra experter som kan kommunicera med rättsväsendet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".