Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jurister kräver mer kunskap om sömnvåldtäkter

Publicerat onsdag 2 november 2016 kl 20.36
"Vi måste bli bättre på det här"
(1:24 min)
Man håller ner en kvinnas arm mot en kudde.
Foto: Emelie Rosén/Sveriges Radio.

Flera av de friande våldtäktsdomarna har i dag fått skarp kritik, eftersom experter menar att det inte finns något som talar för att mannen faktiskt sov.

Och det är oroande att det finns så lite kunskap på området, säger Svea hovrätts president Fredrik Wersäll.

– Jag tycker att det är problematiskt eftersom det här är allvarliga mål. Det är väldigt angeläget att vi får ett hållbart forskningsläge som vi i domstolarna kan ta ställning till. För själva kan vi egentligen inte bedöma hållbarheten i den här forskningen, säger Fredrik Wersäll.

Ekot har granskat 18 fall där män som åtalats för våldtäkt hävdar att övergreppet måste ha skett i sömnen och att de därför ska frias eftersom det inte fanns något uppsåt till brottet. Den som sover kan nämligen inte hållas juridiskt ansvarig för sina handlingar.

Vid tio tillfällen frias också mannen, och i fem av fallen frias mannen enbart utifrån att rätten anser att han kan ha sovit.

Men som Ekot kunnat berätta kritiseras domarna av oberoende experter. Sömnforskare Carlos Schenck menar till exempel att det i tre av fallen finns mer som tyder på att mannen var berusad, än att han faktiskt sov under övergreppet.

Svea hovrätts Fredrik Wersäll igen.

– Om det är kvarstående osäkerhet i ett brottsmål så är det praktiskt taget alltid så att det är den tilltalade som får förmånen av detta, säger Fredrik Wersäll.

I fall där det finns en osäkerhet, friar man alltså hellre.

Men det finns också fall med liknande händelseförlopp när mannen i stället fälls.
Vilket kan vara minst lika problematiskt om kunskapsläget är för dåligt, tycker Fredrik Wersäll.

Och advokat Emma Fällman som varit målsägarbiträde i ett sånt här fall, tycker att det finns anledning för alla inom rättsväsendet att vara självkritiska.

– Vi alla måste ta till oss att vi måste bli bättre på det här och få tillgång till bättre kunskap, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".