Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminalvården möter ny gängproblematik

Publicerat söndag 6 november 2016 kl 03.00
"En väldigt liten kränkning kan leda till stort våld"
(2:18 min)
Norrtäljeanstalten 2016. Foto: Jessica Gow / TT
1 av 2
Kriminalvården möter nya utmaningar i förändrad gängproblematik på anstalterna. Foto: Jessica Gow, TT
Kriminalvården, Generaldirektör Nils Öberg, Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio
2 av 2
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg tror att Sverige kan lära sig nya arbetssätt från USA. Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio Foto: Maria Repitsch, Sveriges Radio

Gängen inom den svenska kriminalvården är i förändring. Det gör att Kriminalvården nu söker nya strategier för att minska återfall i brott.

– Det vi har sett över tid är en utveckling där gängen är betydligt mer löst sammanfogade och gängmedlemmar som kanske också agerar rätt mycket på eget initiativ. Och det här behöver vi naturligtvis förhålla oss till i vårat återfallsförebyggande arbete, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården.

Nils Öberg vill inte tala om ett trendbrott vad gäller gängkulturer på svenska anstalter men säger att man ser nya tendenser som nu kräver att myndigheten ökar sin beredskap inför framtiden.

Sedan två år arbetar Kriminalvården i ett erfarenhetsutbyte med företrädare för kriminalvården i USA, ett land med lång erfarenhet av att arbeta med olika former av gängproblematik.

– Det jag är ute efter nu det är hur man bygger relationer med just den här typen av kriminella gängmedlemmar. Och finns det några erfarenheter och några tekniker som amerikanerna har gjort som vi kan ha glädje av, funderar Nils Öberg.

I dag genomför Kriminalvården noggranna riskbedömningar så att interner hemmahörande i samma gäng eller grupperingar inte placeras på samma avdelningar eller anstalter.

Och om alltfler interner blir allt mindre lojala till de traditionellt kända gängen och strukturerna så krävs en förnyad kunskap inom vården. Därpå har Kriminalvården, likom samhället, att hantera nya attityder kring våld.  

– Det som förbryllar inte bara oss, utan också tror jag polisorganisationen, är det våld som följer av det som vi annars betraktar som ganska bagatellartade företeelser. En väldigt liten så kallad kränkning kan innebära ett väldigt stort våld. Och det där är lite nytt för oss, säger Nils Öberg.

Ett annat område som nu kräver ett ökat fokus är att hantera interner med nya typer av erfarenheter. 

– Vi kommer att ha fler intagna som har begått brott och som har en bakgrund av att till exempel ha varit nere i andra länder och stridit och har med sig ett väldigt stort våldskapital och erfarenheter av att vara i strid.

Enligt Nils Öberg betyder det att de har med sig traumatiska upplevelser som Kriminalvården kommer att behöva arbeta med och förhålla sig till i arbetet med att förhindra förnyad kriminalitet.

– Så det är rätt mycket av andra typer av människor och en annan dynamik i de här gängen än vad vi har vant oss vid. Och det behöver vi ha en beredskap för, säger Nils Öberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".