Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vinster i välfärden svår balansgång för regeringen

Publicerat måndag 7 november 2016 kl 22.49
Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg.
Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

Striden om vinster i välfärden styrs i hög grad av kampen om mittenväljarna. Lite oväntat kan också Kristdemokraternas kris bli en viktig faktor när regeringen tar ställning till vinst-frågan, skriver Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Både regeringspartierna och Moderaterna säger att de vill komma överens om hur den skattefinansierade välfärden ska regleras. Men de har olika ideer både om hur och om vad de i så fall skulle bli överens.

För Moderaterna handlar det om att få bort frågan från nästa valrörelse. Framför allt är det vinstdrivande skolor som M-strategerna identifierat som en förlorarfråga för partiet. Många borgerligt röstande föräldrar ogillar att skolpengen används för att skapa vinster för privata ägare. Systemet är kontroversiellt i moderata väljargrupper. Alliansens övriga partiledningar har också skakigt stöd för sin vinstpositiva linje.

I andra delar av välfärden däremot, som vård och omsorg, är den borgerliga opinionen mera positiv till privata företag. Där är Moderaternas behov av att sopa bort konflikten från valdebatterna alltså mindre.

Detta ser också den rödgröna regeringen. Men S och MP drar rakt motsatt slutsats av samma väljaropinion. Att komma överens om regleringar på skolområdet skulle beröva dem en fördel i debatten. Medan det blir mera intressant att komma överens över blockgränsen om resten av välfärden.

Därmed blir det svårt att hitta en mötesplats vid blockgränsen. Socialdemokraterna vill behålla just den strid Moderaterna vill bli av med. Skolfrågan är inte vilket politikområde som helst, utan en av de frågor väljarna värderar allra högst när de väljer parti.

Men för statsminister Stefan Löfven står ännu större värden på spel. En uppgörelse med Anna Kinberg Batra riskerar att beröva Löfven regeringsmakten.

Den rödgröna koalitionen kan inte regera utan att lotsa sina budgetar förbi en fientlig riksdagsmajoritet. Det ledande allianspartiet Moderaterna ställer som villkor för att acceptera detta att de rödgröna kan mobilisera flera riksdagsledamöter än alliansen. Och det går bara om Vänsterpartiet är med.

Om inte regeringen föreslår en radikal vinstbegränsning i hela välfärdsbranschen, så hotar Vänsterpartiet att hoppa av budgetsamarbetet. Partiordföranden Jonas Sjöstedt har satsat betydande politisk prestige på detta politiska villkor.

Naturligtvis kan man tänka sig att ett handslag mellan Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra om välfärdssektorn också skulle kunna innehålla ett moderat löfte att inte störta regeringen. Moderaterna har inget intresse av att utlösa en regeringskris så nära inpå nästa val.

Problemet är att Kinberg Batra inte har tillräckligt med makt för att kunna utfärda ett sånt löfte. Det står andra partier fritt att rösta på Moderaternas budgetmotion. Sverigedemokraterna har till exempel redan sagt att de är beredda att göra det för att stoppa regeringen.

För att förstå Löfvens problem måste man titta på riksdagsmatematiken. En regering som bara stöder sig på Socialdemokraternas och Miljöpartiets riksdagsledamöter har 138 mandat.

Om Sverigedemokraterna stöder Moderaterna får de sammanlagt ihop 132 mandat. Alltså färre än regeringen. Så långt ser det ju hanterligt ut för Löfven. Men bara så länge de andra borgerliga partierna håller sig till sina egna partimotioner.

Det är här Kristdemokraternas kris kommer in i bilden. De socialdemokratiska partistrategerna ser ett parti som bröt decemberöverenskommelsen. De ser en ledning som inte ville eller inte klarade att stå emot ett medlemsuppror. De ser ett parti som skakar under nattsvarta opinionssiffror och behöver ta till alla grepp som kan uppbådas för att klara sig kvar i riksdagen. De hör också KD-ledaren Ebba Busch Thor säga att hon vill lägga en gemensam alliansbudget redan före nästa val.

Att göra regeringsmakten beroende av Ebba Busch Thors parti är med andra ord ett stort risktagande ur rödgrön synpunkt. För lägger man till Kristdemokraternas 16 riksdagsledamöter till Sverigedemokraternas och Moderaternas kan Kinberg Batras budgetförslag slå regeringens med 148 mot 138. Och regeringskrisen är ett faktum.

På kort sikt finns det alltså en hel del som talar emot en blocköverskridande uppgörelse om välfärdsvinster.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".