Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Som ett lotteri i strokevården

Publicerat tisdag 8 november 2016 kl 12.29
En av fyra får ingen uppföljning
(2:04 min)
Ett äldre par håller varandra i handen och tittar på tv i sin lägenhet på Brommagårdens vård- och omsorgsboende i Bromma. Foto: Jessica Gow/Scanpix
Ett äldre par håller varandra i handen och tittar på tv i sin lägenhet på Brommagårdens vård- och omsorgsboende i Bromma. Foto: Jessica Gow/Scanpix

Uppföljning och rehabilitering för den som drabbats av stroke är mycket ojämnt fördelad över landet. Det saknas såväl nationell styrning som ett kvalitetsregister.

Många människor som drabbas av stroke får varken uppföljning eller rehabilitering, trots att skador och livskvalitet kan förbättras avsevärt. Den akuta vården har blivit mycket bättre, men när patienten kommer hem är det som ett lotteri om man ska få någon hjälp.

Lars Rosengren  är ordförande i Nationella programrådet för stroke, som arbetar för att få ett bättre omhändertagande.

– Det beror väldigt mycket på var man bor helt enkelt. Här finns ju en regional orättvisa, jag har kallat det postkodslotteri tidigare, säger han.

En ny avhandling från Lunds universitet beskriver en mycket ojämlik livssituation efter att man skrivits ut från sjukhuset efter en stroke. En av fyra får ingen uppföljning av hur rehabilitering och medicinering fungerar och bland de äldsta och mest sårbara patienterna är det vanligt att man inte får den rehabilitering som skulle behövas.

Den här bilden bekräftas av Kjell Holm som är verksamhetschef för Stroke riksförbundet.

– Ofta är det ju anhöriga som ringer och berättar att nu har min man eller hustru haft en stroke och kommit hem från sjukhuset, men hon får ingen träning, vad ska vi göra? Ofta beskriver man det som ett svart hål, att man har hamnat i ett svart hål och man vet inte vad man ska göra, säger Kjell Holm.

Den som drabbas av stroke får ofta ett snabbt och bra omhändertagande akut, det visas i det nationella kvalitetsregistret Riksstroke, där det går att jämföra sjukvårdskvaliteten i landet. Men för det senare omhändertagandet finns inget register och vården är helt olika organiserad.

– Det finns ju ingen styrning på nationell nivå där man med fast hand kan säga att så här ska ni göra i kommunerna. Vi har ju 290 kommuner i landet och de gör så got de kan men med olika förutsättningar. Primärvården är samma sak, men de har ju ett ofantligt stort uppdrag med många sjukdomar att ta hand om, säger Lars Rosengren.

Vad finns det för lösningar på lång och kort sikt att komma tillrätta med de här problemen?

– På kort sikt är det ju att var och en arbetar med förbättringsarbete där man står, det vill säga att sjukhus, primärvård och kommun försöker att arbeta med den här frågan i varje område för sig. Det har vi gjort i Västra Götaland och det har fungerat på vissa sjukhus och kommuner men inte alla. Sedan skulle ett sådant här arbete på nationell nivå givetvis vara väldigt bra, och det kan man ju försöka få till stånd, och det är på lite längre sikt i så fall, avslutar Lars Rosengren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".