Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Antibiotikaresistens leder till ökade vårdkostnader

Publicerat torsdag 10 november 2016 kl 09.49
Mer tid på sjukhus ger dyrare kostnader
(1:57 min)
Antibiotikaresistensta bakterier
Foto: Cornelius Poppe/TT

Antibiotikaresistenta bakterier kommer medföra ökade kostnader för svensk sjukvård på minst fem miljarder kronor fram till år 2024. Det visar en rapport från Folkhälsomyndigheten.

– De läkemedel man behöver när patienten har en resistent infektion är dyrare, det är en viss ökning av konsumtion i öppenvård men det allra dyraste i det här fallet det är mer tid inlagd på sjukhus, säger Malin Grape, enhetschef på enheten för antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.

Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige blir allt vanligare. År 2010 anmäldes drygt 7000 fall och 2015 hade siffran stigit till knappt 14000 fall.

Folkhälsomyndigheten har utvecklat en modell för att beräkna de extra kostnader som uppstår när en patient drabbas av en resistent infektion. Modellen har använts för att göra en prognos över hur stora kostnaderna för sjukvården blir i framtiden. Förutsatt att ökningen av resistenta bakterier i Sverige fortsätter i samma takt som i dag landar den totala summan på fem miljarder kronor mellan 2015-2024.

Men det blir sannolikt dyrare än så. Modellen tar nämligen inte hänsyn till de indirekta kostnaderna som kan uppstå i vården.

– Indirekta kostnader kan till exempel handla om att om man har ett utbrott av en resistent bakterie på ett sjukhus så tillkommer kostnader i form av mer personal. Man kanske måste isolera patienter och ha specifik personal tilldelad till de här patienterna, man kan behöva stänga avdelningar, säger Malin Grape.

Hur stora de indirekta kostnaderna kan bli finns ännu inga beräkningar på. Men man har undersökt vad det skulle kosta om Sverige hamnar på samma nivå av resistenta bakterier som andra europeiska länder ligger på i dag.

Skulle Sverige år 2024 hamna på de nivåer som Tyskland ligger på beräknas kostnaderna öka till 10 miljarder. Skulle läget bli som i Italien, där spridningen är ännu större, ökar kostnaderna från fem till 28 miljarder. 

Folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att prognosen på ett bra sätt uppmärksammar behovet av att fortsätta arbeta aktivt mot antibiotikaresistens.

– Vi ska komma ihåg att det här fortfarande bara är en prognos. Men vad jag tycker är bra med prognosen är att den ger oss en tydlig fingervisning om hur stora pengar det här handlar om. Det ger oss också en fingervisning om hur viktigt det är att investera i arbetet mot antibiotikaresistens för att undvika en del av de här stora kostnaderna, säger Wikström. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".