Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Baltikum avvaktar Trumps politik

Publicerat torsdag 10 november 2016 kl 07.00
Vet inte var Trump står i utrikesfrågor
(2:27 min)
Paul Teesalu, politisk chef Estlands utrikesministerium och Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson.
1 av 2
På Estlands utrikesministerium hoppas man att USA inte radikalt kommer att ändra sin utrikes- och säkerhetspolitik under Donald Trump. Paul Teesalu, politisk chef, intervjuas av Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson. Foto: Sten Juur
Krister Paris, estinsk journalist.
2 av 2
Många i Baltikum undrar över Donald Trumps inställning till Rysslands agerande i Ukraina, säger estniske journalisten Krister Paris. Foto: Thella Johnsson/Sveriges Radio.

I flera länder kring Östersjön hoppas man nu att USA inte ska ändra sin utrikes- och säkerhetspolitiska linje radikalt. Donald Trumps säkerhetspolitiska uttalanden under valkampanjen har väckt oro i Baltikum.

På det estniska utrikesministeriet råder spänd avvaktan.

– Vi vet ju inte var Donald Trump står i utrikesfrågorna, säger en av pressmedarbetarna medan vi åker upp med hissen.

Paul Teesalu, chef för det estniska ministeriets politiska avdelning, hoppas att den linje som Barack Obama och även tidigare amerikanska presidenter haft, med starka band till de allierade i Nato, ska följas även av USA under Donald Trump.

– USA är en viktig allierad för oss alla. Vi hoppas förstås att det som varit deras linje fortsätter i framtiden.

När rösterna i USA räknades på onsdagsmorgonen höll många invånare i Baltikum andan. Och oron uppfattades uppenbarligen även av amerikanska förrättningar i regionen.

Den amerikanska ambassaden i Riga gick redan innan valresultatet var klart ut för att försäkra att de viktiga lettisk-amerikanska relationerna skulle bestå oavsett vem som blev ny president.

Under sin valkampanj gjorde Donald Trump uttalanden som upprörde och oroade i östra Europa och Centraleuropa, det som brukar kallas Natos östra flank. Bland annat verkade han vilja villkora solidariteten med andra Natomedlemmar, så att endast de som såg till att betala hela sin andel av Natobudgeten skulle kunna räkna med att bli försvarad om den blev anfallen.

Estland är det av de baltiska länderna, och ett av få Nato-länder, som håller på den ekonomiska principen om att två procent av BNP ska gå till försvaret.

Ett annat frågetecken som bekymrar många är Trumps oklara hållning till Rysslands annektering av Krim.

– Han har antytt en annorlunda, mer överseende uppfattning än den rådande amerikanska, att detta är oacceptabelt. Och det gör ju att vi är inne på mycket oroliga farvatten, säger den estniska journalisten och tidigare Moskvakorrespondenten Krister Paris.

– Vi brukar alltid säga att vi hoppas att de amerikanska presidenterna ska hålla löftena de ger oss. Nu hoppas många snarare på det motsatta, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".