Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Psykiatrin behöver mer utbildning om våldsbejakande extremism

Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 06.00
"Allvarligt om psykiskt sjuka inte får vård och behandling"
(2:55 min)
Islamiska staten, radikalisering
Psykisk ohälsa kan bidra till religiös radikalisering. Foto: Erik Nylander/TT och TT. Montage: Sveriges Radio.

Psykiatrin behöver bli bättre i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Det anser den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

En av få mottagningar som har erfarenhet av förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är Järvapsykiatrin i Rinkeby. Sektionschef Helena Persson säger så här om den roll psykiatrin bör ha.

– Det är att hitta och nå de personer som har psykisk ohälsa och dras in i de här miljöerna, och det kan ju vara både religiös radikalisering, som har varit det som vi varit inblandade i, men det skulle också kunna vara andra miljöer också, till exempel vänster- eller högerextrema, men där man har psykisk ohälsa.

Järvapsykiatrin i Rinkeby i Stockholm har de senaste åren haft en handfull fall där det funnits oro för att personer som mår psykiskt dåligt dragits in i våldsbejakande extremism. Det har bland annat handlat om att personer uttryckt sympatier för Islamiska staten och sagt att de velat ansluta sig till gruppen.

I den nationella strategi som samordnaren mot våldsbejakande extremism tog fram i somras är en slutsats att det finns flera fall både i Sverige och internationellt som visar att psykisk ohälsa kan vara en förklaring till att personer kliver in i våldsbejakande miljöer.

Trots det finns i dag brister i hur psykiatrin i Sverige arbetar med frågan om våldsbejakande extremism, säger Yassin Ekdahl, kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Han anser att psykiatrin har en viktig roll i det förebyggande arbetet.

– Att fånga dem i ett tidigt skede så de inte hamnar i rekryterarnas klor, jag pratar inte om de hårdföra ideologerna, utan de med psykisk ohälsa i botten.

Enligt Yassin Ekdahl behövs både mer utbildning och en tydligare struktur för hur psykiatrin ska arbeta, till exempel hur kontakterna med polisen ska hanteras i de fall där det blir aktuellt - och här behövs att Socialstyrelsen får ett regeringsuppdrag precis på samma sätt som socialtjänsten redan fått, säger han.

Psykiatrin kan också spela en viktig roll i att kunna upptäcka och förhindra attentat, är en annan slutsats i den nationella strategin mot våldsbejakande extremism. I juni dömdes en ung man till fem års fängelse för att ha förberett ett självmordsdåd i Sverige - innan han greps hade psykiatrin bedömt hans farlighet.

I några av de fall där Järvapsykiatrin i Rinkeby varit inblandad har det visat sig att personen hade en psykisk sjukdom som man då behandlat.

Sektionschef Helena Persson, säger att psykiatrin behöver fånga upp de personerna bättre än det görs i dag.

– Det vore ju väldigt allvarligt om psykiskt sjuka personer inte får vård och behandling, för det är det de behöver få. Om man kan förhindra att de personer som redan är sjuka drabbas, man kan ju säga också att de utnyttjas av de här rörelserna eller sekterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".