Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få nyanlända studerar efter etableringen

Publicerat måndag 14 november 2016 kl 05.00
"Det är lite förvånande"
(2:15 min)
Delad bild: Person hos en handläggare och Ylva Johansson.
1 av 2
Ylva Johansson är förvånad över att så få nyanlända fortsätter med reguljära studier. Foto: Marcus Ericsson/TT, Claudio Bresciani/TT.
Ylva Johansson i talarstolen.
2 av 2
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är förvånad över att så få nyanlända går vidare till reguljära studier efter etableringen. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Bara fem procent av de nyanlända går på en reguljär utbildning efter att de lämnat den statligt finansierade etableringen.

 – Det är lite förvånande för vi vet ju hur viktigt utbildning är för att komma in på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

– Samtidigt har vi många lediga jobb men det krävs en yrkesutbildning för att kunna ta dem, säger hon.

När en asylsökande får uppehållstillstånd går hen in i den så kallade etableringsfasen, det handlar om två år med statligt stöd och en plan för studier och jobb. Arbetsförmedlingen har tittat på vad nyanlända som avslutat sin etablering i år gör tre månader senare.

Kartläggningen visar att 52 procent går på något arbetsmarknadspolitiskt program. 27 procent har ett arbete, då är det framför allt männen och anställningarna är oftast med statligt stöd.

Bara fem procent går i skolan, gymnasiet eller på universitet. Detta trots att varannan nyanländ saknar gymnasiekompetens.

– Jag tror att ett viktigt skäl är ekonomin, säger Ylva Johansson.

– Många är rädda för att ta lån för att studera på grundskolenivå. För då blir det svårt att komma upp till den typ av inkomster för att klara av att bära det lånet. Då blir det ett moment 22: Man har för kort utbildning för att komma ut på arbetsmarknaden och eftersom man inte kommer ut så får man inga inkomster, säger hon.

För att få fler lågutbildade till skolbänken har regeringen i sin höstbudget aviserat ett nytt stöd från juli nästa år. Studiestartstödet blir på runt 9 000 kronor i månaden och kommer att omfatta ungefär 15 000 personer. Det kostar staten cirka en miljard kronor per år.

Moderaternas Elisabeth Svantesson välkomnar åtgärden, men hon vill också att den ska kopplas till större krav på mottagaren.

– Vi införde det här för unga som inte pluggat gymnasiet. Nu breddar regeringen det och vi har också det med i vår budget. Men vi måste också öka kraven på människor att verkligen göra sig anställningsbara. Det här är en bra morot men jag tror också att vi måste öka kraven, säger Svantesson.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".