Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Försvarspolitiker oroas av Trump

Publicerat lördag 12 november 2016 kl 12.00
(M) vill omgående ha ny försvarsberedning
(2:19 min)
Soldater på ett skjutfält på Gotland.
Sveriges försvarsbudget motsvarar i dag drygt en procent av bruttonationalprodukten. Foto: Sören Andersson/TT

Valet av Donald Trump till USA:s nästa president bidrar till ökad säkerhetspolitisk oro kring Östersjön. Nu kommer krav på att det snarast tillsätts en ny svensk försvarsberedning.

Donald Trump sa under sin valkampanj att han vill se om allierade satsar tillräckligt mycket på försvaret innan han avgör om de kan få hjälp. Det gör inte att den svenska försvarsbudgeten måste höjs omedelbart, enligt svenska försvarspolitiker.

Däremot borde en ny försvarsberedning omgående tillsättas och diskutera läget, menar exempelvis moderaternas Hans Wallmark.

– Det vore bra om vi kunde påbörja arbetet. Egentligen skulle vi ha börjat för flera månader sedan och det beklagar jag. Jag beklagar att Socialdemokraterna inte orkat kalla fram en försvarsberedning redan för då hade vi haft en ordnad form, en ordnad process, för att både analysera och dra konsekvenser, säger moderaternas Hans Wallmark.

Sveriges försvarsbudget motsvarar i dag på drygt en procent av bruttonationalprodukten. Inom Nato är målet att länderna ska lägga två procent av BNP på försvaret.

Och i valrörelsen sade Donald Trump att han vid en rysk attack mot Baltikum först skulle se om länderna satsat tillräckligt på försvaret, innan han beslutar om ett amerikanskt stöd, vilket skapat stor osäkerhet i området.

Många försvarsdebattörer har därför förespråkat omgående höjning av den svenska försvarsbudgeten då Sverige också är beroende av USA. Men de oppositionspolitiker som står bakom försvarsuppgörelsen vill inte omedelbart ändra den och tror att en president Trump med en stor säkerhetsbyråkrati kring sig kommer vara mer nyanserad. Men på sikt vill flera ändå stärka budgeten, inte minst med tanke på utvecklingen i Ryssland.

– Det är inget tu tal om att Sverige måste öka också, att ligga på nordisk nivå, 1,5 procent det är något vi måste ta steg upp till, säger Kristdemokraternas Mikael Oscarsson.

Moderaternas Hans Wallmark vill på sikt också stärka budgeten. Hans krav på en snabbt tillsatt försvarsberedning där riksdagspolitikerna kan analysera säkerhetsläget efter Trump stödjs av Centerns Daniel Bäckström som först vill diskutera läget innan han kräver höjd försvarsbudget.

– Helt klart måste vi på olika sätt följa upp vad det här får för konsekvenser och också vara beredda att diskutera med regeringen kring vilka resurser som krävs, säger Daniel Bäckström.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist tillsätts en försvarsberedning nästa år. Han vill inte ändra budgeten utan menar att det viktigaste är att gällande försvarsbeslut genomförs.

– Kan vi förbättra vår luftvärnskapacitet, kan vi bana vägen för nästa generationen Gripen, får vi de nya u-båtarna, får vi nya granatkastarsystem, får vi bättre pansarvärnsförmåga, etablerar vi stridsgruppen på Gotland så gör vi något i realiteten som får militär betydelse, säger Peter Hultqvist.

Liberalerna och Sverigedemokraterna som står utanför försvarsuppgörelsen vill redan i dag ha en större försvarsbudget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".