Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Psykiatrin viktig för att bedöma våldsamma extremister

Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 11.38
"Särskilja de som mår dåligt, från de som är farliga"
(2:38 min)
Kvinna håller sig gömd.
Foto: Claudio Breschiani/TT.

Enligt Säkerhetspolisen finns fall från flera länder där ensamagerande terrorister haft någon form av psykisk ohälsa.

Men psykiatrin behöver mer kunskap, menar Yassin Ekdahl, kommittesekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

I Sverige finns i dag bristande forskning om sambandet mellan psykisk ohälsa och våldsam extremism. Men en studie från Nederländerna har visat på en överrepresentation av psykisk ohälsa bland personer som rest för att ansluta sig till islamiska staten i Syrien. Även i USA rapporteras det om ett antal personer som åtalats för att ha velat ansluta sig till IS ska ha haft diagnoser som psykisk sjukdom.

Nyligen skrev också Säkerhetspolisen i en redovisning till regeringen att erfarenheter från flera länder visar att många individer som betecknas som ensamagerande terrorister lider av någon form av psykisk ohälsa.

Det medför ett större ansvar inom psykiatrin, menar Yassin Ekdahl, kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

– Det handlar framför allt om att känna igen radikaliseringsprocesser, och särskilja individer som bara mår dåligt från om det är en som på allvar är farlig. Och om man som expert kan säga att de här personerna har varken avsikt eller förmåga att göra det, och då kan man avfärda dem.

Irina Manouilenko är överläkare på Järvapsykiatrin i Rinkeby, och har haft samtal med en handfull personer där det funnits oro för att de har mått psykiskt dåligt och dragits in i våldsbejakande extremism.

Enligt henne behöver psykiatrin kunna fånga upp dessa personer bättre än i dag, eftersom det kan bli farligt om psykiskt sjuka personer uppmanas till våld.

– De som vi möter inom psykiatrin kan ha sådana symtom som religiösa vanföreställningar, man kan få en förvrängd bild av vem man är i förhållande till gud och att man har en speciell uppgift från gud. Det blir extra farligt om det är en person i radikaliseringszonen, eftersom vi vet att man uppmanas till våld, säger överläkaren. 

I juni i år dömdes en 20-årig man till fem års fängelse för att ha planerat ett självmordsdåd i Sverige. Flera månader innan han greps larmade hans föräldrar myndigheterna om att sonen mådde dåligt, men det tog tid innan det gjordes en psykiatrisk bedömning av 20-åringen. Detta bland annat eftersom det fanns en osäkerhet inom psykiatrin i kommunen där han bodde om hur de skulle agera.

Enligt Yassin Ekdahl, kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, är det en viktig uppgift för psykiatrin att hjälpa andra myndigheter med farlighetsbedömningar av personer som man tror sympatiserar med våldsbejakande extremism.

Men här behövs mer kunskap, och enligt Yassin Ekdahl är det bråttom.

– Jag tänker på det som händer nu i Irak och Syrien, man pratar om att det är många som kommer återvända, och då behöver vi ha den här kunskapen på plats, säger han. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".