Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler barn än väntat har uppgivenhetssyndrom

Publicerat torsdag 17 november 2016 kl 04.00
Enhetschef på BUP: Misstänker att det beror på antalet asylsökande barn
(2:22 min)
Ett barn ligger i en säng och nattas av en förälder.
Uppgivenhetssyndrom är när man förlorar grundläggande fysiska och psykiska funktioner. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Nya siffror som Socialstyrelsen tagit fram åt Ekot visar att minst 58 barn behandlades för uppgivenhetssyndrom förra året.

– De senaste sex månaderna är vi hela tiden hemma, vi kan inte göra någonting, vi byter blöja, vänder och pratar med henne och frågar oss själva hur det kunde bli såhär, säger Gozel, mamma till 12-åriga Rosan, som båda heter något annat i verkligheten.

I april gick Rosan in i uppgivenhetssyndrom. Hon är okontaktbar och får näring genom en sond i näsan.

Uppgivenhetssyndrom hos barn, det man tidigare kallade apatiska barn, är när barn, ofta i asylprocessen, förlorar grundläggande fysiska och psykiska funktioner, när kroppen alltså slutar fungera.

Det är första gången som det finns tillförlitlig rikstäckande statistik från sjukvården, på hur många barn med uppgivenhetssyndrom som behandlats i Sverige.

Det är minst 64 personer som man säkert vet vårdades med uppgivenhetssyndrom som huvuddiagnos under förra året. Av dem är 58 under 18 år.

Det är betydligt fler än tidigare siffror pekat på. Migrationsverket har de senaste åren pratat om att det skulle röra sig om mellan 20 och 30 barn, men verket har inte haft samma möjlighet som sjukvården att föra statistik.

Förutom de 64, som finns registrerade med personnummer, finns ytterligare 97 med så kallade reservnummer, som man får om man exempelvis inte har uppehållstillstånd.

När det gäller den här gruppen är statistiken osäker eftersom en del under mätperioden kan ha fått ett personnummer och därför registrerats två gånger, men totalt kan det alltså röra sig om över 150 personer.

Dessutom tror Anders Jacobsson, som är kvalitetsansvarig för Socialstyrelsens patientregister, att siffran ligger i underkant.

– Det vi kan säga är att om det finns en osäkerhet, så handlar det om en underrapportering. Antingen att vårdkontakter inte rapporteras. Det andra kvalitetsproblemet är att vi har vårdkontakter som inte diagnoskodas på ett korrekt sätt.

– Den här diagnoskoden som vi har för uppgivenhetssyndrom är ganska ny, så kunskapen om den kanske inte har slagit igenom i verksamheten. Så om det finns något fel i siffrorna så är det alltså att de är lägre än de är i verkligheten. Exakt hur stor den underrapporteringen skulle vara kan jag inte spekulera i.

Mikael Billing, enhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrins asylpsykiatriska enhet, har jobbat med barn med uppgivenhetssyndrom sedan 2003. Han tolkar siffrorna som att det skett en ökning.

– Jag misstänker att den stora förklaringen är ju att antalet asylsökande barn i Sverige har ökat och 2015 ökade det dramatiskt. Att vara asylsökande eller flyktingbarn innebär ju att man utsätts för olika former av stress, som ökar risken för att man ska må dåligt psykiskt.

Det här är uppgivenhetssyndrom

Det utmärkande för tillståndet hos barn som lider av eller kan sägas vara i riskzonen för att utveckla uppgivenhetssyndrom är en nedsättning av barnets olika funktionsförmågor vad gäller:

 

  • kommunikation
  • motorik
  • nutrition
  • av- och påklädning
  • personlig hygien
  • kroppsliga funktioner

Barnets tillstånd kan förstås som en del av en familjedynamisk process och som en reaktion på familjens sammanbrott efter traumatiska upplevelser och långvarig stress, där föräldrarnas förmåga att inge hopp och trygghet har förlorats.

Det var 2014 som man för första gången började använda en egen diagnoskod för det som kallas för uppgivenhetssyndrom, men under 2015 förbättrades förutsättningarna för att se hur många det rör sig om.

63 personer med giltigt personnummer, som varit i kontakt med vården sammanlagt 171 gånger, vårdades med uppgivenhetssyndrom som huvuddiagnos. Av dessa var 58 under 18. Ytterligare sex personer vårdades med uppgivenhetssyndrom som bi-diagnos.

97 personer med reservnummer* vårdades, som varit i kontakt med vården sammanlagt 306 gånger.

*97 av de 166 personerna som finns registrerade har så kallade reservnummer. Det får den som, på grund av den till exempel inte har uppehållstillstånd, inte har ett giltigt svenskt personnummer. Ett reservnummer är tänkt att vara lika med en unik person, men om en person exempelvis flyttar, och vårdas i två olika län samma år, finns risken att den räknas två gånger. Den risken finns också om personen haft en vårdkontakt innan den fått uppehållstillstånd, och sedan en ny vårdkontakt efter att den fått uppehållstillstånd, och därmed personnummer.

Källa: Socialstyrelsens patientregister för 2015. Registret är fortfarande inte färdigställt, vilket gör att vissa fall kan ha missats.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".