Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gode män vill ha yrkesutbildningar för ensamkommande

Publicerat lördag 10 december 2016 kl 05.01
Reza en av dem som lyckats ta studenten
(2:42 min)
Ensamkommande som pluggat och jobbar
22-årige Reza Mohseni tror på mer praktisk utbildning för ensamkommande. Foto: Dimitri Lennartsson/Sveriges Radio

Dagens skolsystem fungerar inte - yrkesutbildningar är nyckeln för att ensamkommande ungdomar ska få jobb och komma in i samhället, hävdar Riksföreningen gode män och vårdnadshavare, RGMV.

De ungdomar som kommer till Sverige utan vårdnadshavare börjar som regel i särskilda förberedelseklasser eller i en språkintroduktion beroende på ålder. De har stora svårigheter att komma in på gymnasiet - endast tre av tio lyckas jämfört med nio av tio i gruppen svenskfödda elever. Av dem som kommer in är det få som går ut med ett slutbetyg, enligt Skolverket.

Svårast har de tiotusentals ungdomar i övre tonåren som kommit till Sverige som asylsökande de senaste åren. Risken är att de sedan inte får jobb och blir bidragsberoende, enligt Johnny Samuelsson, ordförande i Riksföreningen gode män och vårdnadshavare, RGMV. 

– De har krav på sig att de ska läsa in grundskolan och lära sig svenska, vilket en väldigt liten del av dem klarar av, ungdomar som skulle kunna bli en stor resurs i samhället, säger Samuelsson som jobbat med ensamkommande i tio år:

– De har så kort studietid så de hinner helt enkelt inte bli godkända eller bli behöriga för att kunna ta sig in på en gymnasieutbildning.

Han tror att särskilda yrkesutbildningar inom till exempel hantverk som snickare eller rörmokare mycket bättre skulle rusta dem inför framtiden. Det gäller både svenskfödda och nyanlända unga som skulle kunna läsa svenska på deltid parallellt med utbildningen.

– Så att de kan komma ut i arbetslivet, få en anställning och bli självförsörjande, eller alternativt om de vill, fortsätta med teoretiska studier. Är det någonting som de här ungdomarna vill så är det att få ett arbete och göra rätt för sig, säger Samuelsson.

Reza Mohseni, 22, kom till Sverige som ensam femtonåring från Afghanistan för sju år sedan. Han är en av dem som kommit in på gymnasiet och tagit studenten. Sen läste han en kortare utbildning till integrationspedagog och nu bor han i Simrishamn och jobbar på HVB-hem med ensamkommande i Sjöbo kommun.

– Jag tycker att Sverige ska göra om sina utbildningar lite grann. Lite mer praktik, framförallt de flyktingbarn som kommer från Afghanistan. De har ingen bra skolbakgrund men de flesta har jobbat, så de är bättre praktiskt och jag tror de kommer må bättre av att göra någonting om dagarna, säger Reza Mohseni.

Han tror att det också hade underlättat språkinlärningen.

– Det var så jag lärde mig svenska, när jag gick på praktik, säger Mohseni.

Johnny Samuelsson på RGMV tror att en yrkesutbildning även kommer till nytta om den unge inte får något uppehållstillstånd för då finns det möjlighet att söka arbetstillstånd istället eller ha större chans till jobb i hemlandet.

– Då kan de åka hem och utöva sitt yrke i hemlandet. Att komma tomhänta, det fungerar inte. Därför kommer väldigt många välja att gå under jorden istället för att låta sig utvisas, säger Johnny Samuelsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".