Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lars Palmgren om Fidel Castro

Publicerat lördag 26 november 2016 kl 08.51
Vem var Fidel Castro?
(4:00 min)
Lars Palmgren och Fidel Castro
Fidel Castro Foto: TT/Sveriges Radio

Kubas tidigare förre ledare Fidel Castro avled på fredagen. Sveriges Radios tidigare Latinamerikakorrespondent Lars Palmgren målar ett porträtt av Castro.

Hör porträttet i sin helhet i ljudspelaren ovan

Ett av Fidel Castros stora ögonblick är när han hugger av den historiska förtöjningarna. Med blicken vänd mot norr ropar han nästan av lättnad: "vi har genomfört en socialistisk revolution mitt under näsan på USA." Det är i Havanna den 16 april 1961.

Dagen innan hade amerikanska plan bombat flera kubanska flygplatser. Dagen därpå inleddes den USA-finansierade Grisbuktsinvasionen. Efter tre dygn hade dem kubanska trupperna, under Fidel Castros personliga ledning, slagit tillbaka invasionsförsöket.

En Davids seger mot Goliat som präglade hela Fidel Castros liv. Frågan är om inte själva essensen i hans politiska gärning mer var just att stå emot, göra motstånd, resistir än att bygga socialism. Att han överlevde elva presidenter i Vita huset och över 600 mordförsök ger hans vägran att vika sig för USA en nästan episk dimension.

Men vem var han egentligen? Inte el comandante en jefe, utan herr Castro?

På många sätt var han en mycket otypisk kuban, han dansade inte, han gillade inte att sjunga, han tyckte inte om blommor och djur.
Att alla kallade honom vid hans förnamn, Fidel, gav ett falskt intryck av intimitet. I själva verket var Fidel Castro en extremt privat person som till den grad kontrollerade bilden av sig själv att han, i sin krafts dagar, personligen korrigerade dagstidningen Granma med rödpenna, innan den kunde gå i tryck.

När revolutionen segrade 1959 hade Fidel Castro redan varit gift en gång.
1980 gifte han sig för andra gången, med Dalia Soto del Valle som han träffat under gerillakriget mot diktatorn Batista och som han fick fem söner med. Men det dröjde över 20 år innan hon blev känd för den kubanska allmänheten och kunde delta i offentliga sammanhang. Tills dess var hon en hemlighet. Liksom resten av Fidels privata liv.

I en TV-intervju 1977, frågade Barbara Walters om Fidel Castro var gift.

– Vad spelar det för roll om jag är gift eller inte, svarade han. Det är mina problem. Men jag kan säga er en sak: Jag är en fullkomligt fri människa, som äger sitt eget liv. Allt annat är oviktiga detaljer.

Fidel Castro upplevde sig som en utvald - förmodligen både av gud och av historien. En lärare i den jesuitledda internatskola han gick på har berättat att Fidel Castro ofta ensam sökte sig till kapellet för att be på kvällarna. Läraren berättade, jag visste vad han bad om: Att segra.

Fidel Castro var en bra elev, men extremt tävlingsinriktad, ganska våldsam, han gav sig aldrig - förlorade han, sökte han revansch, och långtifrån alltid på ett korrekt sätt. Som ledare krävde han total lojalitet.

Under de 56 år som gått sedan den kubanska revolutionens seger är det många nära medarbetare, många långvariga vänner och till och med anhöriga som fått känna av det och som förpassats ut i glömskans töcken stämplade som "förrädare" och på köpet suddats bort från historien.
Ett exempel är myten att det bara var 12 man - lika många som Jesus lärljungar - som överlevde färden från Mexico till Kuba 1956, i den lilla lustjakten Granma, och som inledde den revolutionära kampen.

Det var betydligt fler som överlevde och många andra som spelade avgörande roller för uppbygget av gerillan, men "dom tolv" var ett begrepp med en symbolisk potential som passade perfekt i den segerhistoria som Fidel Castro börjat formulera redan innan de kommit i land.

Fidel Castros behov att kontrollera historien hade kanske också att göra med att han ville korrigera sitt ursprung. Hans far Angel kom till Kuba som spansk soldat men blev en rik jordägare som exploaterade sina arbetare hårt. För ungdomsvänner beklagade han sig att han inte hade något namn.
Han var tvungen att skapa det själv. "Historien kommer att frikänna mig" sade Fidel Castro i sitt berömda försvarstal under rättegången efter den misslyckade attacken mot militärförläggningen Moncada i Santiago de Cuba 1953,hans första försök till revolution.

Att revolutionen segrade sex år senare uppfattades som en bekräftelse på att han fick rätt. Men i dag, ytterligare 56 år senare, är historiens dom över Fidel Castro en betydligt öppnare fråga. Något frikännande är långt ifrån givet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".