Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skilda åsikter om Castros gärning

Publicerat lördag 26 november 2016 kl 10.35
Fidel Castro är död
(2:52 min)
En plansch på Fidel Castro
AP/TT Foto: Desmond Boylan

Åsikter går isär om Fidels Castros tid som Kubas ledare. Förre biståndsministern för socialdemokratena, Pierre Schori minns hur Castro utmanade världens mäktigaste militärmakt USA, medan Erik Jennsiche, tidigare medlem i Folkpartiet, vid Civil Rights Defenders tar upp förstörelsen av Kubas civilsamhälle.

– Den väpnade kampen är den enda vägen till att nå frigörelse, det fanns ingen annan väg.

Så sa Fidel Castro 1959.

Fidel Castro ledde revolutionen mot Kubas dåvarande diktator Batista och tog makten 1959. Därefter styrde han Kuba som en enpartistat i nästan 50 år. Han lämnade över makten till sin bror Raul 2008 på grund av sviktande hälsa.

Fidel Castro blev 90 år gammal. Exakt vad han dog av har inte meddelats.

De senaste åren har Fidel fört ett tillbakadraget liv och sällan setts i offentligheten – enbart på fotografier som tidningarna publicerat när utländska ledare på statsbesök träffat Castro i hans hem.

Pierre Schori har träffat Fidel Castro som Sveriges före detta biståndsminister på 1990-talet. Han beskriver hur han tror att Fidel Castro kommer att bli ihågkommen.

– Han kommer bli beskriven in som en latinamerikansk David... Och det tror jag blir det stora bestående intrycket i Latinamerika och i historieböckerna. På Kuba kommer det bli en mer mångfacetterad bild, många kommer att sörja honom väldigt mycket, många likgiltiga och andra som gläds, säger Schori.

Han fortsätter:

– I historiens ljus kommer man komma ihåg honom som en latinamerikansk David som stred mot Goliat, världens mäktigaste militärmakt som invaderade honom och försökte mörda honom flera gånger, säger Pierre Schori.

Erik Jennische vid Civil Rights Defenders har besökt Kuba många gånger och engagerat sig i för en ökad pressfrihet på Kuba. Så här säger han om Castros betydelse för Kuba:

– Det som hände vid revolutionen 1959 var ett enormt folkligt uppror mot den tidigare militära diktatorn och människor satte sitt hopp till Fidel. Men, det som hände var att han inte använde det folkliga stödet för folkets bästa utan han bestämde sig väldigt snabbt för att omöjliggöra för folk att delta i politiken, genom politiska partier eller genom valen som han hade utlovat under inbördeskriget.

Han fortsätter:

– Han omöjliggjorde snabbt för människor att organisera sig i olika saker, fackföreningar och snabbt drog han in de fristående tidningarna. Den brutala förstörelsen av såväl det kubanska civila samhället, den kubanska offentligheten som den kubanska ekonomin. Det var det som kubanerna upplevde och det var det som gjorde att kubanerna åkte därifrån väldigt snabbt, säger Erik Jennische.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".