Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pisa-undersökningen presenteras i dag

Publicerat tisdag 6 december 2016 kl 04.00
Den mest uppmärksammade mätningen av skolresultat
(2:46 min)
skolelever, tablets, pisa
1 av 2
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Eva Lundgren på Skolverket är ansvarig för Pisa i Sverige.
2 av 2
Eva Lundgren på Skolverket är ansvarig för Pisa i Sverige. Foto: Katarina Helmerson/Sveriges Radio

Om några timmar presenteras den mest uppmärksammade mätningen av skolresultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, den internationella Pisa-studien.

Senast Sveriges 15-åringar mättes i den här undersökningen var 2012 och när resultatet av den offentliggjordes året efter ledde det till en intensiv debatt om läget i den svenska skolan.

– Det rapporten framför allt visade då var en resultatförsämring i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, säger Eva Lundgren på Skolverket som är ansvarig för Pisa i Sverige.

– Vi låg under OECD-genomsnittet i alla tre områden. Vi hade ju sett den här resultatförsämringen under lång tid, men det som hände var att försämringen var så dramatisk, vilket ledde till en stor samhällsdebatt om hur skolan kan förbättras.

Inget land av de deltagande länderna hade en så dålig resultatutveckling som Sverige 2013. Det råder ingen tvekan om att kunskaperna faktiskt försämrades, men att med vetenskaplig säkerhet säga vad det beror på är svårare, anser Eva Lundgren.

OECD har pekat på en otydlig ansvarsfördelning i skolan och betonat behovet av mer statlig styrning. Man har också konstaterat att svenska elever lägger mer tid än andra på internet och sociala medier. Svenska elever behöver också få högre förväntan på sig i matematik.

En tidigare studie gjord 2010 av den statliga myndigheten Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, pekade på att den främsta orsaken till försämringarna då var att den lärarledda undervisningen minskat och att elevens eget ansvar för skolarbetet blivit större.

Så vad ledde då det här till konkret?

– Många av insatserna hade påbörjats redan innan de här resultaten kom och det är till exempel satsning på naturvetenskap, matematiklyftet och kompetensutveckling för rektorer och lärare, säger Eva Lundgren. Men efter Pisa-resultaten har vi fortsatt med nya satsningar, till exempel läslyftet, samverkan för bästa skola och lågstadiesatsningen.

Det handlar alltså om insatser tidigt och till skolor med låga kunskapsresultat. Och förstås satsningar både för att höja lärares kompetens och se till att fler vill bli lärare. Mest pengar i år har gått till det omdiskuterade lärarlönelyftet.

– Även om det är väldigt svårt att vetenskapligt peka ut vad som ligger bakom resultaten i Pisa och andra internationella mätningar, vet vi ju vad som bidrar till en bra skola. Det är ju att skolan får bra förutsättningar för att bedriva god undervisning, att vi får fler som vill jobba som lärare och att det sker ett bra möte i klassrummet mellan lärare och elever, säger Eva Lundgren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".