Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Värnplikt kan minska försvarsförmågan

Publicerat torsdag 8 december 2016 kl 05.00
Färre skulle ha hög beredskap
(2:12 min)
Tredelad bild: Matta med försvarmaktens symbol, värnpliktiga, man i kostym
Officersförbundets ordförande Lars Fresker menar att försvarsförmågan kan minska på kort sikt om värnplikten återinförs. Foto: Janerik Henriksson/TT, Fredrik Sandberg/TT.

På kort sikt skulle färre soldater och befäl vara beredda att rycka ut med kort varsel, om de används för att utbilda värnpliktiga, enligt Officersförbundet.

– Tittar man på armésidan skulle det definitivt bli färre förband som skulle vara gripbara direkt och ha den här höga beredskapen som vi byggt upp nu, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Hur allvarligt är det?

– Enligt min uppfattning är det är väldigt allvarligt för det är den typen av förband som man behöver i dag. Man behöver förband som finns på plats på Gotland, direkt gripbara över hela landet. Det skulle definitivt sänka vår operativa effektivt.

I höstas föreslog en utredning att värnplikten skulle återinföras. Orsaken är att Försvarsmakten i snitt bara lyckats locka ungefär 2 500 personer per år till grundutbildningen och det räcker inte för att fylla försvaret med soldater och officerare.

Med hjälp av plikt skulle i stället 4 000 utbildas per år från 2018. Men då behövs fler som lär upp soldaterna. I sociala medier har officerare uttryckt oro för att det kommer gå ut över dagens stående förband med anställda soldater och sjömän och de får alltså medhåll av Officersförbundet centralt.

Försvarsmakten ser inte lika allvarligt på problemet, utan tror 4 000 soldater till stor del ska kunna utbildas utan att stående förband påverkas –men en del personer kan ändå behöva plockas från de förbanden.

– Exakt i vilken omfattning enstaka gruppbefäl och liknande kommer involveras i utbildningen är lite svårt för mig att avgöra. Men vår egen plan säger att vi ska klara av 4 000, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

Han är mer orolig för att Försvarsmakten inom nuvarande försvarsbeslut föreslås utbilda 5 000 värnpliktiga och frivilliga 2020. Då kommer annan verksamhet eller inköp påverkas negativt.

– Tusen till kostar massa pengar så vi måste ta bort andra delar för att stoppa in de tusen, säger Klas Eksell.

Officersförbundet vill återinföra värnplikten, men menar att försvarsbudgeten måste höjas samtidigt – för att klara både utbildning och stående förband.

Efter 2021 vill utredaren att 6 000-8 000 soldater ska utbildas per år. Då måste riksdagen skjuta till mer pengar, enligt såväl försvaret som utredaren. Annars kommer inte ekonomin gå ihop. 

– Personalkostnaderna underskattas alltid, så jag tror inte att man kommer ta tillräcklig höjd för det framåt heller, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".