Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sociala medier spär på osund julhets

Publicerat lördag 10 december 2016 kl 17.08
Lussebullar.
Foto: Fredrik Sandberg / TT.

På sociala medier fylls flödena just nu med foton på allt från idylliska lussebak till hemmagjorda julkalendrar. Men de hemtrevliga bilderna av det "perfekta" julmyset kan skapa orimliga förväntningar och trigga en osund julhets, inte minst bland kvinnor.

"Nu är det julkalenderhetsen som har börjat förstår ni. Jodå, nu räcker det inte med nån chokladkalender längre förstår ni. Nu ska en ut innan jul och köpa 24 små presenter, små surprise, i november. Den sista november måste det vara klart, för sen ska barnen få en sån här surprise varje dag".

I ett hyllat klipp på Facebook driver skådespelerskan Mia Skäringers rollfigur Tabita med det som i år tycks ha blivit något av en trend, att tillverka en egen julkalender med en unik klapp varje dag fram till julafton. Och därefter givetvis posta en stämningsfull bild av det hela på Instagram.

Fenomenet fångar tydligt vårt behov av att framstå som så perfekta och duktiga som möjligt på sociala medier, enligt Cissi Wallin, debattör och bloggare som är kritisk till "mammahetsen".

– Vi jämför oss som aldrig förr med varandra och det blir en norm att man ska anstränga ihjäl sig. Det räcker inte att bara baka, man ska göra allting, och det är inte rimligt. Folk köper 24 små presenter, så kanske man har två barn, då blir det 48 presenter, det är helt bisarrt, säger Cissi Wallin.

Även om det inte är tanken så riskerar "skrytbilderna", som hon kallar dem, att spä på både stress och ångest.

–  På ett rationellt plan kan man säkert stå emot och skratta åt det, men samtidigt är det ju så att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Man tittar på de här bilderna och känner sig lite sämre, eller känner att "jag borde också".

–  Jag tror egentligen inte att någon vill att andra ska känna negativ julstress, men det blir ändå så.

Enligt Sara Thomée, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet, kan bilderna av det fulländade julmyset påverka vår självkänsla och trigga stress.

–  När man ser på Facebook hur lyckade alla andra är växer förväntningarna på den egna lyckan. Och då kan avståndet mellan hur man själv har det och hur fint det skulle kunna vara bli stort, säger Sara Thomée.

–  Det kan bidra till stress, känslor av otillräcklighet och nedstämdhet. Inte så att julstressen på Facebook gör folk deprimerade. Men den kan kännas pressande, säger Sara Thomée.

Enligt flera studier är det framför allt unga kvinnor som drabbas av skadlig stress, inte sällan till följd av höga krav.

–  Kvinnor har länge haft väldigt höga krav på sig eftersom det fortfarande är de som tar det största ansvaret för hushåll, familj och logistik. Så de är redan belastade. Om man dessutom matas med att man ska göra allt från grunden, det duger inte med köpepepparkakor utan man ska göra ett eget hus med tinnar och torn, man ska koka sin egen buljong och stoppa sin egen korv, så är det klart att det blir en extra börda, säger Sara Thomée.

Men att både vara yrkesarbetande och en gammaldags husmoder är inte hållbart, påpekar hon.

Både Cissi Wallin och Sara Thomée framhåller att det också finns motrörelser i sociala medier, exempelvis Family living — the true story på Facebook och hashtaggen #ofixat på Instagram.

–  Jag tillhör själv dem som väljer att lägga ut de inte mysiga bilderna eftersom jag tycker att det är roligare, säger Sara Thomée.

Märker man att man känner sig pressad av lyckobilderna på sociala medier bör man ta ett steg tillbaka, råder Sara Thomée.

–  Det är inte så himla lätt att påverka alla andra, utan man måste nog faktiskt bestämma sig för att låta bli att titta, eller i alla fall bestämma sig för att inte låta sig påverkas. Och minnas att folk lägger upp det finaste de har. Så ser inte vardagen ut hos dem heller, säger hon.

Bakom humorn i Tabita-klippet finns ett viktigt budskap till alla kvinnor, anser Cissi Wallin.

–  Kvinnor måste tagga ner. Kraven vi har på oss själva och andra är helt orimliga, säger hon.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".