Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så kan forskare följa skalbaggar

Publicerat söndag 25 december 2016 kl 18.47
"Man kan tidigt upptäcka arter som spridit sig"
(2:14 min)
Skalbagge.
1 av 3
Forskare tittar på om uppdateringar i sociala medier kan göra det enklare att följa spridningen av vissa djurarter. Foto: Claudio Bresciani/TT
Thomas Persson Vinnersten
2 av 3
Thomas Persson Vinnersten, som både jobbar med och är intresserad av insekter, främst skalbaggar. Foto: Lotta Myhrén/Sveriges Radio
Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre
3 av 3
Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Foto: Lotta Myhrén/Sveriges Radio

För att se hur olika djurarter rör sig undersöker nu forskare hur sociala medier, som Twitter och Facebook, kan användas.

Det är ganska vanligt att naturintresserade använder sociala medier för att få svar på vad det är för något de hittat.

Thomas Persson Vinnersten, som är medlem i Sveriges entomologiska förening och vars stora intresse är skalbaggar, använder själv sociala medier för att få svar på frågor, men också för att visa när han själv hittat en ovanlig art. Han berättar hur det kan se ut i olika forum:

– Här har någon frågat vad det är för insekt, och har ingen aning vad det är. Då ser man på bilden att den är en död röd insekt.

Nu vill forskare se om det går att utnyttja uppdateringarna i sociala media. I ett pilotprojekt har Victor Galaz och hans forskarkollega Stefan Daume på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet tittat närmare på hur sociala medier kan användas på ett sätt där rätt information hämtas upp.

– Om man har en lång rad uppdateringar kan man i bästa fall se varifrån de kommer, vilken del av landet eller världen. Då kan man följa spridningen av vissa arter. Man kan också tidigt upptäcka om arter har spridit sig till områden där de egentligen inte ska vara, säger Vicor Galaz.

I första steget har de tittat på invasiva arter, alltså arter som förflyttar sig och kan komma att påverka det befintliga ekosystemet negativt på en viss plats.

– Den här typen av information fångas inte alltid upp av mer konventionella miljöövervakningssystem, så på det sättet blir väldigt värdefullt. För då har du folk som, utan att egentligen tänka på det, blir tillfälliga miljöövervakare som hjälper dig, fortsätter Victor Galaz.

Thomas Persson Vinnersten är med i flera nätverk på sociala medier, främst på Facebook. Han tycker idén om att använda allmänhetens iakttagelser är bra, men ser också lite farhågor:

– Det är väl just tillförlitligheten i data. Den är ofta diskuterad just när, om man får säga så, den stora breda allmänheten är inblandad. Samtidigt är det styrkan i det hela att man på ett snabbt, enkelt och kanske billigt sätt kan få in en stor mängd data, säger han.

Victor Galaz försvarar medger att det "alltid finns utrymme för fel":

– Men det finns smarta sätt komma runt det här och försöka ta bort det som är brus och hitta det som är kärnfull information. Det är en kombination av datorkraft och expertbedömningar som hjälper varandra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".