Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU:s avgörande om handel med utsläppsrätter är nära

Publicerat torsdag 15 december 2016 kl 08.43
Viktigaste instrumentet för att få ned klimatutsläppen
(2:10 min)
Skorsten spyr ut rök. Foto: Hasse Holmberg/TT
Foto: Hasse Holmberg/TT

I dag ska EU-parlamentets miljöutskott rösta om ett förslag där det in i det sista är ovisst om en knäckfråga: I vilken takt EU ska krympa överskottet på utsläppsrätterna.

EU:s industrier ska tvingas betala mer för sina växthusgasutsläpp. Just nu ser EU över handeln med utsläppsrätter, som är det viktigaste instrumentet för att få ned klimatutsläppen.

Den som släpper ut växthusgaser ska ju betala för det, men på marknaden finns fler utsläppsrätter än behovet.

Överskottet gör det billigt med utsläpp. Att släppa ut ett ton växthusgaser kostar ungefär som en kopp latte. Handeln bidrar inte som det var tänkt till klimatförbättringar. Därför är EU:s avsikt att strypa mängden utsläppsrätter.

Men frågan är i vilken takt det ska ske, och vilka hänsyn som ska tas till olika industrisektorer och olika länders förmåga.

I dag är EU:s utsläppshandel fram till 2030 på bordet hos EU-parlamentets miljöutskott.

Tidigare har EU-kommissionen och även EU-parlamentets industriutskott ställt sig bakom att årligen ta bort 2,2 procent av utsläppsrätterna.  Men den spelare som sätter märket för EU:s klimatambition är miljöutskottet, som nu ska rösta.

Jytte Guteland som leder de europeiska socialdemokraternas grupp i miljöutskottet, ville se högre ambition än 2,2 procent:

– Vi säger 2,4. Jag tycker egentligen siffran blir lite abstrakt, men det här är ju ett beslut för all den framtid vi har utsläppshandel, vilket betyder att på lång sikt får det väldigt stor betydelse, säger Jytte Guteland.

– Det finns fortfarande ett överskott på marknaden av utsläppsrätter. Men vi tar nu tag i hälften av det överskottet och gör något åt det och får därmed upp priset på utsläppsrätter, enligt Guteland.

Inför omröstningen har partigrupperna inte kunnat enas om hur brant tidslinjen ska vara för att reducera utsläppsrätterna. Så det är en öppen fråga inför miljöutskottets möte i dag.

EU-parlamentet går också en svår balansgång mellan att få ned utsläppen och samtidigt få med de partier och även länder om befarar att strängare klimatkrav ska slå mot industrins konkurrenskraft.

Moderaternas Christofer Fjellner tycker utskottet är på rätt väg här.

– De som är allra bäst ska få en fri tilldelning, så att de som gör det bästa tekniken förmår ska få en egen pott. Det har vi garanterat med det här systemet, hävdar Christofer Fjellner.

Men samtidigt är detta är långt ifrån de krav som ställs krävs om vi ser till 1,5 gradersmålet i Parisavtalet. Borde inte EU göra mycket mer?

– Handeln med utsläppsrätter är bara en del av vårt system för att minska koldioxidutsläppen. Och vi kan ju inte göra så att vi drar åt mycket mer i handeln med utsläppsrätter än på ett annat område, säger Christofer Fjellner.

– Det får bara till konsekvens att man behöver göra mindre i andra sektorer, det blir mer lastbilar på vägarna och så vidare.

– Det är som kommunicerande kärl, de olika systemen vi har för att minska utsläppen, enligt Fjellner.

Miljöutskottet i EU-parlamentet vill bland annat också lyfta bort 24 procent av utsläppsrätterna kring år 2020 och lägga på is för framtiden. Det är en större andel än tidigare industriutskottet och EU-kommissionen sagt.

Men EU:s beslut om utsläppshandeln är inte klart i och med omröstningen i dag. Frågan ska också passera ministerrådet och medlemsstaterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".