Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chatt med Riksbankens chef Stefan Ingves

Publicerat onsdag 21 december 2016 kl 06.30
Räntegraf
1 av 2
Foto: Grafik: Liv Widell
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
2 av 2
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Efter dagens räntebesked från Riksbanken svarar Stefan Ingves på dina frågor direkt här i chatten.

Claes Aronsson, Ekonomiekot: Hej och välkomna till chatten med Riksbankschefen Stefan Ingves som ska svara på era frågor. Jag modererar den här chatten som pågår till kl. 15.

14:30, 21 December 2016

Tove: På vilket sätt får köpen av statsobligationer upp inflationen?

Stefan Ingves:
När vi köper obligationer stiger dom i pris, räntan faller, det blir billigt för staten att låna och också billigare att låna för dom flesta andra. När vi köper obligationer betalar vi med nya riksbankspengar, banker och allmänhet får mera pengar än man vill ha, då köper man varor och värdepapper i stället, dvs priserna stiger - och det är just det som är inflation!

14:33, 21 December 2016

Bengt: Hur effektiva verktyg är minusräntan och obligationsköpen för att höja inflationen i Sverige? Vilket är bäst?

Stefan Ingves:
Båda har fungerat väl, och det särskilt när ränta och obligationsköp använts tillsammans så det är svårt att rangordna. Under mera normala omständigheter används ränteförändringar mest. Inflationen har stigit och inflationsförväntningarna ligger igen nära två procent så penningpolitiken har fungerat väl så här långt.

14:36, 21 December 2016

Nadja: Minusränta lät som ett skämt för bara några år sedan. När började ni på Riksbanken inse att det faktiskt går att tillämpa?

Stefan Ingves:
Det är ovanligt men det gjorde vi faktiskt i liten omfattning för många år sedan när räntorna i hela världen sänktes snabbt i samband med finanskrisen. När det sedan, 2015, var dags att använda minusränta i större skala hade vi så att säga tränat tidigare och visste hur det skulle fungera.

14:38, 21 December 2016

Andreas: Vilka är orsakerna till att räntan internationellt är lägre för nu förtiden? Beror det av mer bestående orsaker som att många människor fått det ekonomiskt bättre och kan man därmed tänka sig att den även fortsatt kommer att vara lägre än historiskt?

Stefan Ingves: Den frågan diskuteras intensivt fortfarande. En sätt att förklara den låga räntan är ett stort globalt sparande samtidigt som investringarna varit låga. Det har funnits ett sparandeöverskott och då faller räntorna. Skälen till detta varierar i olika delar av världen men slutresultatet är det samma, låga räntor.

14:41, 21 December 2016

P-H: När jag gick i skolan fick vi lära oss att inflation var något dåligt och något som man absolut inte ville ha. Varför är det eftersträvansvärt med inflation nu - och på vilket sätt gynnar inflation ett lands ekonomi?

Stefan Ingves: Förut var inflationen hög och kraftigt varierande i Sverige, och på många andra ställen. Det skadade svensk ekonomi och rubbade den ekonomiska stabiliteten. Så, hög inflation är inte bra. Samtidigt är mycket låg inflation eller negativ inflation inte heller bra. Om alla priser faller lönar det sig att skjuta upp konsumtion och investeringar till i morgon, arbetslösheten ökar och man får en svag ekonomisk utveckling. Mot den här bakgrunden är två procents inflation ett lagom mål. På respektavstånd från negativ inflation men samtidigt inte för högt.

14:45, 21 December 2016

Anna-Karin: Hur kommer det sig att du klagar så ofta på att politikerna inte gör tillräckligt för att minska tillväxten i bolånen men ändå behåller räntan på minus? Bidrar inte Riksbanken till att hushållen lånar mer på det här sättet?

Stefan Ingves: Ja låg ränta leder till att man lånar mer än annars och det är ett bekymmer men samtidigt är inflationen lägre än vårt mål. Skulle vi höja räntan kraftigt skulle sannolikt växelkursen stiga, importen blir billigare och exporten faller. Då ökar arbetslösheten och vi får inte upp inflationen till två procent. Här finns inga enkla lösningar när flera saker behöver göras samtidigt. Om tex ränteavdragen tas bort blir det dyrare att låna till bostäder samtidigt som mest sannolikt växelkursen inte påverkas. Det är en bättre kombination än allmänna räntehöjningar.

14:50, 21 December 2016

Chinaski: Varför ingår inte bostadspriserna i inflationsbegreppet? Denna är numera ofta 2-siffrig. Då skulle man kunna få en naturlig broms på bostadspriserna och kunna bevara pengars värde även när det gäller köp av bostad.

Stefan Ingves: Inflationen mäts med Konsumentprisindex som är ett levnadskostnadsindex i det ingår kostnader som är knutna till boende tex räntekostnader och hyror men prisökningar på fastigheter finns bara med stor fördröjning därav många frågor på detta tema. KPI ser ut ungefär på detta sätt i många länder och hur den här frågan skall skötas har diskuterats i decennier här och utomlands. I Sverige är det Statistiksa Centralbyrån som fastställer KPI. .

14:55, 21 December 2016

allan: Hur kommer dom 30 miljarder ut i systemet som kommer från köp av stadsobligationer?

Stefan Ingves: Riksbanken betalar ut 30 miljarder när vi köper obligationerna, dom pengarna sätts in på konto i Riksbanken omedelbart efter det att köpen gjorts eftersom pengar inte kan försvinna. Då har Riksbanken "skapat" 30 miljarder nya pengar i form av nya elektroniska pengar som är insatta på konto hos Riksbanken. Ett mera långsökt alternativ är att banker och allmänhet väljer att hålla 30 miljarder ny pengar i form av kontanter men att förvara så stora belopp är besvärligt så för det mesta innebär dessa transaktioner enbart att mängden elektroniska pengar ökar. Har man mera pengar än man vill ha köper man varor och tjänster i stället, priserna stiger - inflation!

15:01, 21 December 2016

Marmaduke: Hur firar du jul?

Stefan Ingves: I lugn och ro eftersom jag har många internationella uppdrag och reser väldigt mycket i tjänsten. Tack för alla fina och intressanta frågor. God Jul och Gott Nytt År,
Stefan Ingves

15:03, 21 December 2016

Claes Aronsson, Ekonomiekot: Tack för din medverkan, Stefan Ingves. Tack också till alla er som skickade in frågor och följde chatten. På återseende! /Claes Aronsson, Ekonomiekot

15:06, 21 December 2016

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".