Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Amnesty: Läget allt värre på Krim

Publicerat fredag 16 december 2016 kl 05.00
Amnesty: Flera fall av människorättsbrott på Krim
(1:24 min)
Krim

Ryssland bryter mot flera internationella konventioner som ockupationsmakt på Krim. Det skriver Amnesty i sin senaste rapport, "Krim i mörker – att tysta allt motstånd". Där listas flera fall av människorättsbrott på Krim.

– Det blir bara värre. Tyvärr måste vi säga att det blir värre, säger Krassimir Jankov, som gjort den nya rapporten.

– Det är allt för lite uppmärksamhet internationellt för vad som pågår på Krim två och ett halvt år efter Rysslands ockupation och annektering, vi hoppas kunna väcka opinion för att Ryssland ska släppa in fler internationella organisationer, säger Jankov.

Att Ryssland hittills vägrat göra det, kritiseras också i rapporten. Amnesty begärde möten med riksåklagaren och ombudsmannen på Krim, utan att få något svar.

Egentligen ska han som utredare inte välja något fall, som berörde honom mest. Men två sticker ändå ut.

– Fallet med ukrainske journalisten Mykola Semena, som både berövats inkomst och tillgång till sina bankkonton, samtidigt som han behöver en ryggoperation, men inte tillåts lämna Simferopel, berättar Krassimir Jankov.

Semena skrev för utländska medier under pseudonym, omedveten om att FSB redan hackat hans dator. När han greps i februari av säkerhetstjänsten anklagades han utifrån skärmdumpar av artiklar, där han skrev emot den ryska ockupationen av Krim och Donbass. Extremism, hävdar de ryska makthavarna.

Det andra fallet handlar om lokale kommuntjänstemannen Emir Usein-Kuku i Jalta, krimtatar och människorättsförsvarare. När FSB inte lyckades värva honom blev han först misshandlad, sedan gripen, anklagad som medlem av Hiz but Tahrir.

Sedan han gripits blev familjen måltavla - även Emirs nioårige son Bekir. Utanför skolan väntade en man på Bekir och presenterade sig som FSB, han sa till Bekir att hans pappa är kriminell och kommer få sitta minst tio år i fängelse.

När föräldrarna polisanmälde mannen resulterade det i stället i en utredning om föräldrarnas förmåga att skydda sitt barn från främlingar. De oroas nu över att de kommer bli fråntagna sin son.

19 krimtatarer har åtalats eller dömts för medlemskap i Hiz but Tahrir, en organisation som Ryssland stämplat som terrorgrupp. Men Amnesty kritiserar bristen på bevis för medlemskapen, och att de anklagade dömts i domstolar i Ryssland i strid med internationell rätt.

En ockupationsmakt har inte rätt att byta lokal lagstiftning mot egen, enligt både Haag och Genevekonventionerna. Annekteringen av Krim är inte erkänd internationellt så Ryssland ockuperar de facto Krim från Ukraina.

Rättegångar mot gripna på ockuperat område måste ske där, och kan inte hållas i Ryssland så som skett med flera av de dömda krimtatarerna, konstaterar Amnesty.

En majoritet på Krim sägs vara nöjda med att nu vara en del av Ryssland, men de som inte håller med har blivit allt hårdare ansatta. Framförallt drabbas krimtatarerna.

Deras Mejlis – parlament – är förbjudet. Deras tv, radio och tidningar tillåts inte längre och Ryssland har även blockerat möjligheten att se krimtatarisk tv via nätet, genom att blockera sidorna.

Det existerar inte någon mötesfrihet längre, demonstrationer tillåts inte och det har blivit farligt att säga att Krim tillhör Ukraina.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".