Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riktade budskap del i IS rekrytering

Publicerat måndag 19 december 2016 kl 12.00
"Viktigaste budskapet att visa en känsla av gemenskap"
(2:50 min)
Mellan januari 2015–augusti 2016 producerades det totalt 52 000 foton och 140 timmar videofilm, i IS officiella kanaler. Källa: Quilliam foundation, Combating terrorism center at West point,  The Counter Extremism Project. Grafik: Liv Widell
1 av 2
Mellan januari 2015–augusti 2016 producerades det totalt 52 000 foton och 140 timmar videofilm, i IS officiella kanaler. Källa: Quilliam foundation, Combating terrorism center at West point, The Counter Extremism Project. Grafik: Liv Widell
Medieforskaren Michael Krona har under två år följt mycket av propagandan som kommer från IS officiella kanaler. ”Jag tror att det allra viktigaste budskapet under den här tiden har varit att visa upp en känsla av gemenskap,” säger han.
2 av 2
Medieforskaren Michael Krona har under två år följt mycket av propagandan som kommer från IS officiella kanaler. ”Jag tror att det allra viktigaste budskapet under den här tiden har varit att visa upp en känsla av gemenskap,” säger han. Foto: Henrika Åkerman/Sveriges Radio

Islamiska staten har som ingen terrorgrupp tidigare nått ut i sociala medier och rekryterat med sin propaganda. En del av framgången är att IS haft olika budskap till olika målgrupper, säger Michael Krona, medieforskare vid Malmö högskola, som följer den propaganda som IS sprider via sina officiella kanaler.

Han visar en av de rekryteringsfilmer som Islamiska staten producerat, en ung man från Kanada som sitter framför en IS flagga och pratar in i kameran.

– De är duktiga på att välja målgrupp för sina budskap, att de riktar sina budskap mot väldigt specifika målgrupper, det är inte bara massproduktion som vi sett tidigare. Så hela deras maskineri plus det faktum att de tydligt använder en politisk historia i sin argumentation kombinerat med religion, kombinerat med känslor och en extremt skicklig marknadsföring strategi, det gör att de är mer framgångsrika än andra rörelser, säger medieforskaren Michael Krona.

De senaste åren har runt 4000 personer från Europa rest för att ansluta sig till våldsbejakande grupper i Syrien och Irak. Av de runt 300 som rest från Sverige, har majoriteten åkt för att ansluta sig till IS enligt Säkerhetspolisen.

Enligt en rapport som Brittiska tankesmedian Quilliam Foundation la fram förra året var det inte våld som var det dominerande i IS propaganda - merparten handlade istället om bilden av en utopi - om möjligheten till ett lyckligt och meningsfullt liv i de områden som kontrolleras av Islamiska staten, och Michael Krona har samma bild:

– Jag tror att det allra viktigaste budskapet under den här tiden har varit att visa upp en känsla av gemenskap. Så alla människor de försöker tilltala framför allt så yngre muslimer runt om i välden då tilltalar man dom genom att betona den typ av diskriminering de utsätts för, att de inte får utöva sin religion, att de inte kan vara sanna muslimer. Och istället: kom till oss, var en del av oss där du har handlingsfrihet, där du har möjlighet att känna dig som en del av någonting.

Sen förra året har färre rest för att ansluta sig till IS, och i takt med att IS trängts tillbaka i Irak och Syrien utgörs nu en större del av propagandan av skildringar av strider och nya brutala avrättningsfilmer - samtidigt handlar propagandan mindre om uppmaningar om att ta sig till Irak och Syrien och mer om att ta kampen där man är. Och för att kunna motverka propagandan är det viktigt att första hur IS tänker, säger Michael Krona:

– Det jätteviktigt att inte bara betrakta det som en religiös organisation för det är alldeles förenklat, utan faktiskt som ett våldsföretag, de marknadsför våld, de använder våld i sina reklamfilmer - det finns en marknadslogik som jag tror är mer fruktbart att försöka förstå än att de använder religiösa texter för att rättfärdiga någonting.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".