Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Myndighet vill se mer pengar till skolforskning

Publicerat söndag 8 januari kl 05.25
"Finns en enorm efterfrågan"
(2:20 min)
Forskning som rör undervisning i skolan får så lite pengar att det finns risk för att intresset från forskare minskar.
Forskning som rör undervisning i skolan får så lite pengar att det finns risk för att intresset från forskare minskar. Foto: Henrik Montgomery/Anders Wiklund/TT

Forskning som rör undervisning i skolan får så lite pengar att det finns risk för att intresset från forskare minskar.

– I årets forskningsproposition lyfter man fram behovet av skolforskning i alla fall så det är väldigt bra.

Samtidigt har det inte kommit några medel till den myndighet som finns för just de här frågorna, säger Lena Adamson som är direktör för Skolforskningsinstitutet.

Det var efter det stora raset i den förra PISA-mätningen 2013 som den dåvarande regeringen beslutade att inrätta ett Skolforskningsinstitut. 

I januari 2016 startade verksamheten som har till uppgift att se till att undervisningen i skolan baseras på vetenskap.

Myndigheten har två uppgifter dels att sammanställa forskning dels dela ut pengar till praktiknära forskning som är ett ganska nytt forskningsområde i Sverige.

Men potten myndigheten har att fördela till forskarna är liten: enligt Lena Adamson, 18 miljoner kronor per år.

En högst relevant jämförelse är, tycker hon den medicinska kliniska forskningen där det snarare handlar om anslag i miljardklassen. Så varför tror Lena Adamson att det ser ut så här?

– Jag har inget bra svar på den frågan. Vi möts av ett behov oavsett om det handlar om vårt forskningsanslag eller om det handlar om forskningssammanställningarna, det är en enorm efterfrågan på det här. Jag kan inte svara på varför man har underdimensionerat det här. Det hade inte varit konstigt om man hade dubblat det.

Under 2016 fick Skolforskningsinstitutet in 122 forskningsansökningar. Sju av dem beviljades pengar.

Ett projekt handlar exempelvis om hur matteundervisningen ska kunna utformas för att elever ska bli bättre på algebra, något som svenska elever är sämre på, visar internationella studier.

Det här är krävande forskning, både att ansöka om och genomföra menar Lena Adamson eftersom det förutsätter ett nära samarbete med en skola eller förskola. 

– Det är klart, ser man att chansen att få det här är minimalt lägger man kanske inte den tiden. Då är risken att vi inte får så bra ansökningar, eller få ansökningar. Det signalerar egentligen helt fel då, att det inte finns eller behövs. Det är en väldigt negativ utveckling i så fall, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".