Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kromosomscreening kan leda till fler IVF-bebisar

Publicerat torsdag 12 januari kl 04.00
Genetiker: Paren slipper komma in i onödan
(2:16 min)
Om embryon screenas för kromosomavvikelser kan fler barn födas med IVF
Foto: Sang Tan/TT, Christine Olsson/TT

Antalet IVF-behandlingar som leder till barn kan bli fler om man först undersöker om embryon har kromosomrubbningar något som anges vara ett av skälen till att många konstgjorda befruktningar slutar med utebliven graviditet eller missfall. Därför pågår nu en studie i i Stockholm och Göteborg för att undersöka om metoden som kallas PGS också kan bli tillåten här.

För Sofia tog det sju IVF-försök innan hon slutligen blev gravid - en process som hon önskar hade varit kortare.

– Man är ju i ett maskineri och det går mellan hopp och förtvivlan, och det tar mycket kraft, säger Sofia.

Varje år föds drygt 4 000 barn i Sverige genom IVF-behandling - men bara i genomsnitt en fjärdedel av alla behandlingar leder till en bebis. Resten blir, liksom i Sofias fall, uteblivna graviditeter eller missfall.

Det här skulle gå att påverka om de embryon med störst sannolikhet att överleva valdes ut genom så kallad screening för kromosomavvikelser, vilket hälften av alla embryon som bildas via konstgjord befruktning har.

Därför studerar nu forskare på IVF Sverige och Karolinska sjukhuset en metod som kallas PGS. Genetikern Charles Hanson är ansvarig för studien där drygt 200 par deltar och han menar att färre IVF-försök är en samhällsekonomisk besparing - och en mer skonsam process för patienten.

– Paren vinner på det. De slipper komma in i onödan och ta ledigt i onödan och få tillbaka ett embryo som vi hade kunnat säga från början att det här kommer inte bli nått. Vi tror vi når snabbare fram till det embryo vi letar efter redan i dag, men i dag tittar vi inte efter kromosomerna, säger Charles Hanson.

Den här typen av screening är tillgänglig i flera länder bland annat i Finland och Danmark men också i England och USA. Samtidigt är frågan kontroversiell och den har diskuterats länge i Sverige.

För tolv år sedan beslutades det att PGS bara skulle vara tillåtet i Sverige för forskningsändamål, men enligt Kjell Asplund, ordförande i Statens medicin-etiska råd, finns det anledning att titta på frågan igen.

– Nu händer det så rasande mycket på det genetiska området och utvecklingen håller på att springa ifrån lagstiftningen. Då är det här en av de frågor som man måste ta in, säger Kjell Asplund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".