Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Falsklarm till sjöss kostar miljoner

Publicerat tisdag 20 december 2016 kl 15.28
"Resurser felutnyttjas"
(2:45 min)
Jim Karlsson och Sebastian Wigmo, Sjöräddningssällskapet Arkösund. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio
1 av 2
Jim Karlsson och Sebastian Wigmo, Sjöräddningssällskapet Arkösund. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio
Nödraket för larm till sjöss. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio
2 av 2
Över 880 larm med nödraket till havs har förekommit sedan 2007, enbart ett fåtal larm har varit skarpa. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio

De senaste tio åren har 882 larm via nödraketer till havs registrerats men bara en handfull har varit riktiga.

Okynnesskjutningar med nödraketer är inte bara brottsligt. Det kostar stora resurser och många onödiga arbetstimmar också. 

Sebastian Wigmo är sjöräddare vid Sjöräddningssällskapet i Arkösund på Östkusten.

– Det är mycket okända faktorer just när det gäller nödraketer så det blir ofta en ganska tidsödande process. Man har ingen exakt position utan det blir ett stort område som måste sökas igenom och det blir många enheter och många personer som engageras.

Under de senaste tio åren, sedan 2007 och fram till och med mitten av december 2016, hade 882 larm om nöd till havs signalerade med nödraketer registrerats hos sjöräddningen.

Två tredjedelar av larmen kunde avfärdas direkt av larmcentralerna vid närmare undersökning. Men vid 290 tillfällen motsvarande en tredjedel av larmen, drogs sjöräddningsaktioner igång.

Men riktig sjönöd via nödraketer upptäcks bara en handfull gånger per år. Jim Karlsson har arbetat vid sjöräddningen i Arkösund i tolv år.

– Jag tror inte att vi har åkt på någon som har varit skarp som vi har kunnat bekräfta varit skarp.  Men det är ju ingenting man vet initialt så att processen är igång och vi åker iväg ut och försöker att hitta en nödställd när någon har skjutit upp en raket.

– Då är det mycket enheter som går igång för ingenting om det inte är något sedan. Och då kan det vara någon annan som inte får hjälp på snabb tid som det är tänkt. Så samhällsresurserna hamnar litet fel då så att säga.

Enligt Sjöfartsverket kostar en sjöräddningsinsats i snitt fem till tiotusen kronor. I timmen. En enskild spaning efter nödsatta till havs omfattar ofta flera timmars arbete.

Antalet larm har sjunkit under senare år. År 2011 var larmen flest. 117 stycken.

I år kan det bli det lägsta antalet registrerade larm på tio år. Femtio stycken fram till mitten av december 2016. Men i endast ett fall omfattade larmet en båt i sjönöd. Det vid Ålands hav.

Larm via mobiltelefoni, modernare teknik i GPS och larmsystem i allt fler båtar kan vara en förklaring till en vändande trend. Men fortfarande förekommer okynneslarm där nödraketer används som fyrverkerier.

Jim Karlsson, på Sjöräddningssällskapet

– Jag tror att de som är på sjön mycket har god kännedom om det här med nödraketer. Men sedan kan det säkert vara så att någon har en gammal raket hemma eller att pappa har haft någon. Och så tänker man att "det där är bara att bränna av en sådan", men i själva verket så är det ju en nödraket som man absolut inte ska skjuta iväg!

Det är idag ett brott att leka med nödraketer.  Brottsrubriceringen är missbruk av larmanvändning och kan ge böter eller fängelse i upp till ett halvår. Och även om trenden nu tycks vända nedåt så tror Sebastian Wigmo att problemen inte kommer att upphöra helt.

– Jag tror aldrig att vi kommer att komma ned helt till noll.
Och det visar även att vi har mycket bra observatörer ute. Så att några siffror är positiva ur den aspekten att folk verkligen observerar nödraketer till havs.

Och önskemålet som rådet från Sjöräddningssällskapet summeras såhär av Jim Karlsson.

– Skjut inte upp dem på nyårsafton och lämna in de gamla som ni har till återförsäljare och polisen.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".