Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny visselblåsarlag ska skydda arbetstagarna

Publicerat fredag 30 december 2016 kl 07.00
Arbetsrättsjuristen: Uppmuntras att slå larm om det finns oegentligheter
(1:59 min)
Man i siluett med en telefon.
Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Den första januari börjar en ny lag gälla för att underlätta för anställda att våga larma om missförhållanden på sin arbetsplats.

– Rädslan för att larma om oegentligheter kommer förhoppningsvis att minska. Så är en arbetstagare osäker på om man vill larma eller inte så är det här en puff i rätt riktning, säger arbetsrättsjuristen Eva Folkow.

Första januari börjar den nya visselblåsarlagen att gälla i Sverige. Eller som den egentligen heter, "lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden".

Den vänder sig speciellt till den privata sektorn för att skydda arbetstagare från att straffas av sin arbetsgivare när läckor har skett. Exempelvis utebliven löneförhöjning och negativ särbehandling av den som läckt ska innebära påföljder för arbetsgivaren.

I Norge har man sedan 2007 en liknande lagstiftning som fått positiv effekt enligt arbetsrättsjuristen Eva Folkow. Till exempel genom fler diskussioner och ökad medvetenhet om skyddet för arbetstagaren.

– Och att man inte bara är skyddad utan också nästan uppmuntras om att slå larm om det finns oegentligheter på arbetsplatsen, säger hon. 

Många missförhållanden skulle aldrig fram om det inte vore för att intern personal valt att göra dolda uppgifter offentliga.

Men lagen har redan fått kritik. Från Liberalerna är man generellt positiv till lagen, men kritisk till stycket om vad som är etiskt och oetiskt. Visselblåsaren kan nämligen larma om saker som varken är olagligt eller bryter mot företagets riktlinjer.

– Lagstiftningen ska inte öppna för att människor ska kunna slå larm om saker enbart på basis att personen tycker att det är oetiskt. För det skiljer sig väldigt mycket åt vad människor uppfattar är god moral, säger Fredrik Malm som sitter i arbetsmarknadsutskottet för Liberalerna.

– Det är en svår bedömning naturligtvis. Då har man tagit som exempel att flertalet medborgare skulle se det som grovt stötande, säger arbetsrättsjuristen Eva Folkow.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".