Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Trånga bostäder när nyanlända anvisas till kommunerna

Publicerat tisdag 3 januari kl 05.00
Trebarnsfamilj bor i campingstuga på 15 kvadratmeter
(2:32 min)
Fyra madrasser där fem personer sover i en campingstuga i Upplands Bro.
Fyra madrasser där fem personer sover i en campingstuga i Upplands Bro. Foto: Abdelaziz Maaloum/Sveriges Radio.

Bostadsbristen gör att de nyanlända som staten anvisat till kommunerna ibland placeras tillsammans med helt okända personer.

Regeringen ställer inga krav på hur bostäderna ska vara utformade.
I ett skogsområde i Upplands Bro bor en trebarnsfamilj från Syrien i en campingstuga på ungefär 15 kvadratmeter.  

– Huset är så jättejättelitet. Toaletten är liten, köket är litet, sovrummet är litet, så jättelitet, säger Amina, som egentligen heter nåt annat.

Hon är åtta år gammal och är det äldsta barnet.

En trång toalett, där det också finns en duschslang och ibland varmt vatten, ett pentry med ett litet kylskåp, och ute i rummet: fyra madrasser, som nästan fyller hela golvytan.

Där sover två vuxna och tre barn, den yngsta bara nio månader gammal. Det blir många vakna nätter, säger Amina.

– Min lillayster vill vakna och vi vill sova. Hon vill leka, och då kan vi inte sova.

I Boverkets senaste enkät uppger 240 av Sveriges 290 kommuner att de har brist på bostäder. Det är nästan dubbelt så många som för tre år sedan.

Det här har gjort det svårt för många kommuner att hitta boenden åt de över 20 000 nyanlända, som de enligt den nya bosättningslagen varit skyldiga att ta emot under 2016.

För att underlätta för kommunerna, har regeringen valt att inte reglera vilken typ av boende som ska ordnas åt de nyanlända. Och eftersom det inte finns några andra tvingande lagar eller bestämmelser, så finns det inga juridiska eller politiska hinder mot att placera en familj på fem personer på femton kvadratmeter. 

– De har ju skaffat dem tak över huvudet. Och då har de i praktiken uppfyllt sitt åtagande kortsiktigt, Det säger Micael Nilsson som är expert på bostadssociala frågor på Boverket.

Det ställs inga högre krav på kommunerna än så?

– Nej, för att det finns ingen rätt till en bostad över huvud taget och då kan ju man inte ställa krav på att man ska ha någon viss storlek på bostaden heller.

Solna är en av de kommuner som har byggt tillfälliga så kallade modulhus för att de inte har tillräckligt med bostäder att erbjuda de 268 nyanlända som anvisats dit i år.

Anas Mosattat, som är från Syrien, bor i ett av modulhusen, i samma rum som en man från Eritrea. De har aldrig träffats tidigare, pratar olika språk men sover ett par meter från varandra i den 25 kvadratmeter stora lägenheten. Lägenhetskontraktet löper över två år:

– Vi försökte lösa det här men de sa att det inte gick. De sa att vi fick skriva under eller så får vi bo på gatan eller söka oss nån annanstans, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".