Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny studie om nyårslöften - professorn tipsar

Publicerat tisdag 27 december 2016 kl 12.16
"Pengar till den amerikanska vapenlobbyn"
(2:16 min)
Vid tolvslaget på nyårsafton avger de flesta sina nyårslöften.
Vid tolvslaget på nyårsafton avger de flesta sina nyårslöften. Foto: Hasse Holmberg/TT

Hur bra håller svenskarna sina nyårslöften? Det ska Stockholms universitet börja undersöka i en ny studie som börjar vid nyår.

Margareta Flygt i Stockholm satte ett vanligt nyårslöfte för några år sedan.

– Att jag skulle börja träna, men jag höll inte löftet, säger hon.

Många är det som misslyckas med sina nyårslöfte. Men exakt hur många ska studien förhoppningsvis komma fram till. Ungefär var åttonde man och var femte kvinna avlägger nyårslöften och för det mesta handlar det om kost och träning.

Alla som på nyår ska avge ett löfte får vara med i studien och kan anmäla sig på hemsidan mittnyarslofte.se. 

Per Carlbring är professor i klinisk psykologi och ansvarig för studien. Han hoppas på fler konkreta resultat än kartläggningen av vad vi faktiskt lovar oss själva.

– Också se om det finns olika sätt att öka sannolikheten för de som sätter nyårslöften att hålla dem under en längre tid, säger han.

Lotta Morger i Stockholm har testat men insett att nyårslöftet inte är något för henne.

– Mitt nyårslöfte är nog mer att inte avge ett nyårslöften. För det är så deprimerande att inte kunna hålla nyårslöften, säger hon.

Just hanteringen av misslyckanden är en av nycklarna för att hålla ut enligt professorn Per Carlbring.

– Det är vanligt och en naturlig del i en beteendeförändring att få bakslag. Man ska inte hacka ner på sig själv när man misslyckas, utan tillbaka igen och fortsätt, säger han.

Men hur gör man då för att lyckas? Här kommer psykologiprofessorns första tips till framgång.

– Om man berättar om sitt nyårslöfte för en annan person, eller till och med att man involverar den här andra personen, och tillsammans försöker få till den här förändringen, säger Per Carlbring.

Tips nummer två. Sätt ett pris vad löftet är värt.

– Om man lyckas med förändringen så bestämmer man vad som ska hända med pengarna. Kanske att man får tillbaka dem. Men om man misslyckas så ska man på förhand bestämma vem som ska få pengarna. Då är det bra om man väljer någon som man absolut inte vill ska få pengarna, som exempelvis mer eller mindre kärnkraft eller till den amerikanska vapenlobbyn. Då har man något att kämpa emot och har som motivation att hindra organisationen från att få pengarna, säger Per Carlbring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".