Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pristagare kräver av FN att stoppa den humanitära krisen

Publicerat fredag 30 december 2016 kl 10.27
Aung san Suu Kyi: Detta är en mycket svårlöst och känslig fråga
(2:14 min)
Rohingya muslimer från Burma
Rohingya muslimer från Burma, som försökte ta sig över Naf floden i Bangladesh för några dagar sedan Foto: Str/TT

Pressen på Burmas ledare fredspristagaren Aung san Suu Kyi blir allt hårdare. I ett brev kräver fler än ett dussin nobelpristagare att FN stoppar den humanitära krisen som den statslösa folkgruppen rohingyas i Burma just nu utsätts för. Närmare 100 har dödats och över 30 000 människor har flytt området efter militärens ingripande efter en attack mot en gränspostering för 3 månader sedan.

Brevet som är addresserat till säkerhetsrådet beskriver att det som pågår i gränslandet mellan Burma och Bangladesh är en humanitär tragedi och ett brott mot mänskligheten som måste få ett stopp. Våldet mot rohingyas kan liknas med den etniska rensing som pågick i Rwanda 1994, står det i brevet.

"Det är en sak att gripa misstänkta , ställa dom inför rätta och dömma. En helt annan sak att jaga civila människor med helikoptrar, våldta kvinnor, bränna ner byar och till och med kasta spädbarn in i elden", skriver bland annat initiativtagaren Ramos Horta, Östtimors före detta president. Andra som skrivit under är bland annat Sydafrikas ärkebiskop Desmund Toto, Mala Yousafzai och Shirin Ebadi.

Burma har helt förnekat att militären använt överdrivet våld efter oktoberattacken. Men flera människorättsorganisationer har i rapporter beskrivet hur kvinnor systematiskt våldtagits och hur hela byar har bränts ner. Något som videmerats med hjälp av satelitbilder.

Inga oberoende hjälporganisatioenr eller journalister har fått tillträde till området. Något som brevskrivarna nu kräver ska ändras.

Aung san Suu Kyi har flera gånger upprepat att det internationella samfundet måste ge Burma tid att lösa sina egna inre angelängehter, så här sa hon för några veckor sedan till Channel News Asia.

– Detta är en mycket svårlöst och känslig fråga, sa Suu Kyi.

Det finns extremistiska buddistiska grupper, som Ma Ba ta-rörelsen, som om Suu Kyi skulle agera i favör till rohingyas kan mana folk ut på gatan i massprotester. Det skulle å sin sida kunna få militären att ta till den paragraf i författningen som ger dom rätt att ta över lednignen i landet om dom anser att landets säkerhet är i fara.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".