Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler misstänkta krigsbrott polisanmäls

Publicerat tisdag 10 januari kl 03.01
"Nu kan vi se att vi hittar bevisning på nätet"
(3:11 min)
Siluetten av av en person och lagbok.
Under förra året anmäldes 63 misstänkta krigsbrott Foto: Erik Mårtensson/TT samt Bertil Ericson/TT

Under förra året fick polisens Krigsbrottskommission in fler anmälningar än något tidigare år om misstänka krigsbrott. Totalt anmäldes 63 brott.

Flyktingströmmen från kriget i Syrien tros ha bidragit till ökningen. Samtidigt märker också Krigsbrottskommissionen att karaktären på utredningarna förändrats.

– Mycket tyder på att siffran ökade stadigt efter den stora inströmningen av flyktingar vi hade under sommaren/hösten 2015. Då har ju också tips från allmänheten ökat, men också anmälningar från Migrationsverket eftersom de hanterar fler ärenden och då ökar informationsflödet hos dem, säger Patricia Rakic Arle, gruppchef för Krigsbrottskommissionen vid Nationella Operativa Avdelningen, NOA.

Under förra året anmäldes 63 misstänkta krigsbrott, den högsta siffran sedan Krigsbrottskommissionen började arbeta 2008. 2015 var till exempel motsvarande siffra 40 anmälda brott.

Sverige har genom internationella konventioner förbundit sig att spåra upp och utreda misstänkta krigsbrott, det vill säga folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Förutom tips från allmänhet och Migrationsverket får Krigsbrottskommissionen även information om misstänkta krigsförbrytare som kan befinna sig i Sverige från utländska myndigheter och kommissionen bedriver även viss spaningsverksamhet på egen hand på internet.

Av de brott som anmäldes under 2016 gäller merparten Syrien, enligt Patricia Rakic Arle. Det innebär att utredningarna också skiljer sig från tidigare, då det ofta handlat om brott som begåtts för länge sedan i till exempel forna Jugoslavien, eller i Rwanda.

– All vår bevisning har då när det gått till rättegång handlat om muntlig bevisning. I klartext handlar det om att överlevare från massakrer, vittnen och målsägare kommer till tingsrätten i Sverige eller vittnar på videolänk och berättar vad de vet om den här personen som är tilltalad, säger Patricia Rakic Arle och fortsätter:

– Nu kan vi se att vi hittar bevisning på nätet, i sociala medier, personer som begår krigsförbrytelser lägger ut bilder och bevisning på nätet över sina egna brott.

För närvarande har Krigsbrottskommissionen 23 öppna förundersökningar. Det är ärenden som gäller flera olika länder, förutom Syrien även Rwanda och Sudan till exempel.

Flera utredningar gäller dessutom anmälningar som kom in för flera år sedan. Det betyder alltså att merparten av de anmälningar som kom in förra året inte längre utreds, Patricia Rakic Arle säger att det finns flera förklaringar.

– Ja, det kan handla till exempel om att Migrationsverket, den information vi får därifrån bygger helt på den hördes egna uppgifter. Men sen finns det ingen annan, går inte att hitta någon annan information som styrker detta, och då kommer vi inte vidare.

Krigsbrottskommissionen har tidigare haft åtta utredare, men under förra året utökades antalet med sex tjänster. Dessutom förstärktes analys- och underrättelsesidan för att stärka arbetet kring krigsbrott. Ett välkommet tillskott, säger Patricia Rakic Arle, som inte tror att anmälningarna kommer att minska.

– Vi tror väl för 2017 att siffran kommer att ligga ungefär i samma härad som under det gångna året.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.