Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kommuner tar över boenden efter Migrationsverket

Publicerat torsdag 9 februari kl 04.49
"Inte optimal lösning"
(2:31 min)
asylboende
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Flera kommuner i landet har börjar hyra rum på före detta asylboenden för att ordna fram boende till personer som fått uppehållstillstånd.

– Vi bor sex personer i ett rum, om jag vill studera så går det inte. Om en person vill lyssna på musik eller sova kan jag inte studera, säger Omar Kamal som just har flyttat in i ett asylboende. 

Han visar upp ett rum med tre våningssängar. Häromdagen fick han till sist sin kommunplacering efter ett och ett halvt års väntan. Men han blev besviken när han upptäckte att han ska dela rum med fem andra män, utan tillgång till kök.

– Jag är jättejätteledsen, säger Omar Kamal.

Rummet där Omar flyttat in ligger i ett privat asylboendet som är under avveckling. De asylsökande som bor här har fått veta att de snart ska flytta till ett annat tillfälligt boende i norra Sverige.

Så samtidigt som personer med uppehållstillstånd, som Omar, flyttar in, så flyttar asylsökande ut. Och kommunen tar över som hyresvärd efter Migrationsverket.

Alla kommuner är skyldiga att ordna boende till ett visst antal personer som fått uppehållstillstånd och kommunplacering.

Fredrik Jurdell som är biträdande stadsdirektör i Stockholm stad säger att det inte är någon optimal lösning att låta personer som ska etablera sig i Sverige bo på ett asylboende.

– Skillnaden att få sitt eget mot att få dela rum är naturligtvis en jättestor skillnad för den enskilda. Vi är medvetna om att det inte är optimalt. Det handlar enbart om att det finns inga andra lösningar för oss, säger Fredrik Jurdell. 

Stockholm är inte den enda kommunen som hyr in sig på fd asylboenden, flera kommuner i bland annat Norrbotten och Södermanlands län har gjort samma sak, och på flera håll pågår förhandlingar.

Men det är ofta en dyr lösning. Tanken med bosättningslagen är att de boende själva ska kunna betala hyran med den etableringsersättning som de får, men rum i campingar och vandrarhem, som fungerat som asylboenden är ofta så dyra att kommunen måste betala en del av hyran, berättar Fredrik Jurdell.

- De är oftast mycket dyrare, när vi har riktiga lägenheter är det mycket mer kostnadseffektivt så vi skulle självklart vilja ha fler sådana lösningar men nu är verkligheten som den är, säger Fredrik Jurdell.

En av de asylsökande som nu måste flytta från asylboendet i Stockholm är Iqbal Mohammadi. Han har en praktikplats i närheten och blev därför besviken när han fick veta att han snart måste flytta igen.

– Migrationsverket de säger att vi ska flytta till en annan plats, kanske till Norrland, men jag vet inte till vilken tid och vilken plats vi ska flytta till, säger Iqbal Mohammadi.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".