Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Varnar för höjda bankavgifter

Publicerat lördag 25 februari kl 16.20
Uppdaterat lördag 25 februari kl 16.30
"Risken är stor att fakturan skjutsas vidare"
(2:27 min)
Nya svenska sedlar i en plånbok.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bankkunderna kan behöva förbereda sig på höjda avgifter. Det varnar i alla fall Sveriges konsumenter och bankerna själva för efter regeringens förslag om höjda kostnader för bankerna.

– Den här höjningen av resolutionsavgiften är egentligen en förtäckt skattehöjning. Bankerna betalar redan i nuläget den högsta avgiften i EU, säger Hans Lindberg som är vd för bankernas branschorganisation Bankföreningen.

Regeringens ursprungsidé var att ta in mer skatt från bankerna baserat på deras lönekostnader. Pengarna som statskassan fick in skulle användas på satsningar på bland annat mindre grupper i förskolan. Men eftersom det utredningsförslag som togs fram slog mot bolag även utanför den traditionella finanssektorn släpper man det tills vidare, men säger att man så småningom tänker presentera ett nytt förslag som är "förenligt med EU-rätten".

Till att börja med vill man istället höja den avgift som bankerna betalar till den fond som ska fungera som en buffert vid framtida bankkriser. Finansminister Magdalena Andersson (S) säger så här apropå det faktum att de svenska bankernas avgifter redan är höga jämfört med andra europeiska banker:

– Det är korrekt. Vi har höga krav på bankerna i Sverige. Det är för att vi tycker att det är viktigt med finansiell stabilitet och att bankerna behöver bidra till den risk de åsamkar samhället.

Finns det en risk att detta leder till höjda avgifter för konsumenterna?

– Nej det bör det inte göra, bankerna gjorde en vinst efter skatt på 80 miljarder förra året, säger Magdalena Andersson.

Men bankerna själva är av en annan uppfattning. Förslaget innebär att de måste betala runt tre miljarder mer 2018 och sex miljarder mer 2019 till den så kallade resolutionsfonden. På frågan om kunderna kan räkna med avgiftshöjningar som en konsekvens av detta säger Bankföreningens vd Hans Lindberg så här:

– Det finns alltid en sådan risk naturligtvis. Som vi konstaterar förekommer det inga övervinster i banksektorn, och alla ökade skatter och avgifter måste betalas på något sätt, säger han och hänvisar till en jämförelse gjord av Bankföreningen.

Den visar att storbankernas genomsnittliga avkastning på eget kapital är lägre än hos andra företag; 11,5 procent jämfört med 13,7 procent i snitt bland andra storbolag på börsen.  

– Vi gör alltid så mycket som möjligt för att kunderna inte ska drabbas av ökade kostnader, men det är ju fortfarande så att kostnaderna läggs in i en produktkalkyl, säger Rodney Alfvén som är chef för investerarrelationer på Nordea.

Intresseorganisationen Sveriges konsumenter generalsekreterare Jan Bertoft menar att det framför allt är brist på konkurrens som kan leda till att kostnaderna förs över på kunderna.

– Det finns mycket kritik mot att konkurrensen fungerar dåligt i banksektorn, att den domineras av ett fåtal stora banker. Då är det klart att risken är stor att man skjutsar fakturan vidare till konsumenterna. Här behövs bättre konkurrens i banksektorn. Det är ett av de grundläggande problemen, säger han.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".