Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriminella får statlig ersättning som brottsoffer inte kommer åt

Publicerat fredag 3 mars kl 06.00
Alhem: Lagen borde göras om
(2:19 min)
Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren
Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren Sverige tycker att lagen borde ändras. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Justitiekanslern betalar varje år ut stora summor till personer som sedan tidigare har skulder till brottsoffer. Men pengarna är i princip inte utmätningsbara och nu menar flera tunga jurister att lagen borde skrivas om.

Det handlar om den ersättning personer kan få när man varit häktad och sedan friats. I fjol betalade Justitiekanslern ut drygt 60 miljoner.

Som lagen är skriven så har Kronofogden och därmed tidigare brottsoffer mycket svårt att komma åt de här pengarna.

– Jag reagerar starkt på det naturligtvis och har full förståelse för att allmänheten och andra som är drabbade tycker att det är både orättvist och till och med stötande, säger åklagare Gunnar Brodin som är områdeschef i region Bergslagen.

Ett exempel på hur det kan gå till är en man i 30-årsåldern som under åren som kriminell samlat på sig många punkter i polisens belastningsregister och nästan 200 000 kronor i skulder hos Kronofogden, framför allt till brottsoffer.

För några år sedan dömdes han i tingsrätten för ett grovt våldsbrott i men friades i hovrätten. För det fick han över 200 000 av Justitiekanslern men inte en krona använde han till att betala skulderna till brottsoffren. Kronofogden kan nämligen enligt lag inte ta pengarna om personen som fått dem håller de separerade från övriga pengar.

Sven-Erik Alhem, som är ordförande i Brottsofferjouren Sverige, säger att så här borde det inte få gå till.

– Ja det är ett lysande exempel på den halvmesyr som den här lagstiftningen innebär. Det är en feg lagstiftning kan man säga, som på något sätt försöker ta hänsyn till att det är staten som ska be om ursäkt för att haft någon frihetsberövad. Man ska veta att i de allra flesta fall så är frihetsberövandet i sig inte på något sätt orimligt, säger Sven-Erik Alhem som är ordförande i Brottsofferjouren Sverige.

Erfarna poliser vi har pratat med säger att det ofta är tungt kriminella som får de högsta ersättningarna från JK och att pengarna i många fall går direkt in i brottslighet istället för till tidigare brottsoffer.

Gunnar Brodin sitter i ledningsgruppen på Åklagarmyndigheten och tycker att lagen borde ses över.

– Ja, det tycker jag definitivt. I vart fall att man kanske ändrar det på så sätt att skadeståndskrav i samband med brott går att utmäta, säger åklagare Gunnar Brodin.

Justitiekansler Anna Skarhed säger att den här lagstiftningen är gammal och att hon förstår att den kan sticka i ögonen.

– Ja, det finns ju en tanke bakom det och de här bestämmelserna om utmätningsförbud är gamla. De fanns till och med före utsökningsbalken och de bygger på tanken att den som är berättigad till ett skadestånd just har drabbats av en skada och den ska man då kunna få kompenserad.

Kan du ha en åsikt att det ser ut så här?

– Ja, en åsikt kan jag ju ha som egen person och då kan man väl säga att självklart kan det här sticka i ögonen och man kan uppfatta det som orättfärdigt, säger justitiekansler Anna Skarhed.

För att se hur vanligt det är att personer som får ersättning från Justitiekanslern inte betalar av på sina skulder har vi begärt ut samtliga skadeståndsbeslut som Justitiekanslern tog under en månad 2015.

Då fick 183 personer ersättning för att de hade suttit frihetsberövade. 46 eller var fjärde av dem hade skulder i form av skadestånd utdömda i domstol på sammanlagt fyra miljoner hos Kronofogden. Bara två av de 46 personerna betalade av på sina skulder efter att de fick ersättning från Justitiekanslern.

Förra året betalade Justitiekanslern ut drygt 60 miljoner till personer som suttit häktade och sedan friats. 32 personer fick mer än 200 000 kronor. Det högsta beloppet som delades ut var på 760 000 kronor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".