Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rapport om Muslimska brödraskapet sågas

Publicerat fredag 3 mars kl 09.52
MSB: Författaren får stå för innehållet
(6:56 min)
Statsvetaren Magnus Norell
Statsvetaren Magnus Norell. Foto: Rajesh Kumar Singh/AP/Drago Prvulovic/TT/Christine Olsson/SCANPIX

Skarp kritik riktas mot en rapport som MSB har beställt om Muslimska brödraskapet.

– Det är en enda sörja, säger religionsvetaren Frédéric Brusi.

I rapporten som publicerades i slutet av februari slås fast att flera stora muslimska organisationer i Sverige har direkt koppling till Muslimska brödraskapet. Och att islamister håller på att bygga upp en parallell samhällsstruktur som riskerar att hota svenska värderingar.

Det muslimska nätverket ska även ha varit aktivt i landet sedan slutet av 1970-talet. Etableringen har skett successivt via invandring och genom att infiltrera organisationer och politiska partier, enligt huvudförfattaren av rapporten, statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norell.

Men rapportens slutsatser stämmer inte – det saknas belägg för påståendena, menar de organisationer som pekas ut och flera religionsforskare.

"Namngivna personer och organisationer i Sverige blir därmed misstänkliggjorda, utan konkreta belägg, även i de fall då personerna eller organisationerna offentligt förnekat några som helst kopplingar till Muslimska brödraskapet", skriver 22 religionsforskare i ett öppet brev.

Frédéric Brusi, doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, säger att rapporten brister vetenskapligt.

– Det påstås en massa saker som inte beläggs med någon form av källa. Det är en stor sörja där man blandar i hop fakta och åsikt, säger han i P1-Morgon.

Samtidigt anser han att det är bra att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beställt en rapport i ämnet. Men Brusi att kritisk eftersom MSB har som uppgift att ge allmänheten tillförlitliga uppgifter.

Det finns nämligen, bland annat, en mängd forskning i Europa som pekar på att våld inte har kunnat kopplas till Muslimska brödraskapet.

– Det är det vi tycker är problematiskt att man drar den slutsatsen. Norell borde ha tagit upp den sammanlagda forskningen och sen utgått från sin egen rapportering om läget. 

Anneli Bergholm Söder, avdelningschef och operativt ansvarig på MSB, slår ifrån sig kritiken. Religiös extremism i Sverige är ett allt för outforskat område, menar hon.

– Rapporten är en del i en längre kunskapsuppbyggnad. MSB har i uppdrag att följa omvärldshändelser, även långsamma skeenden som riskerar att hota grundläggande värden: liv och hälsa, samhällets funktionalitet och demokratiska värden.

Vad säger du om rapportens slutsatser?

– Författaren får stå för innehållet i studien.

Gör inte ni någon värdering av de uppgifter som tas in till myndigheten?

– Vi gör en beställning och sedan lägger vi ut de studier och den forskning som vi beställt. Det gör vi för att vi inte vill censurera, utan vill vara tydliga med hur vi jobbar.

Kritiken var väntad, enligt en av medförfattaren till rapporten, Aje Carlblom, som är docent i socialantropologi vid Malmö högskola.

– Att bara föra upp frågan om Muslimska brödraskapet är kontroversiellt i Sverige. I andra länder är detta inte så. Här är det svårt att föra fram något som inte ligger inom mainstream. 

Enligt Aje Carlbom beror det på att allmänheten vet väldigt lite om själva ämnet. 

– Inte heller de här 22 islamologerna verkar veta så mycket, trots att fenomenet har funnits i Sverige i över tjugo år. 

Mer om …

Fakta: Rapporten och kritiken

I rapporten som MSB beställt står det att islamister håller på att bygga en parallell samhällstruktur och att fyra stora muslimska organisationer i Sverige har direkt koppling till Muslimska brödraskapet.

Rapportförfattarna skriver även att det i Sverige finns en "etablerad struktur av värderingar hos landets politiska elit som stipulerar hur man som medborgare bör förhålla sig till 'minoriteter'" samt att "etniskt och religiöst annorlunda invandrare ingår i dagens svenska 'föreställda gemenskapen'".

Formuleringarna får skarp kritik av de 22 forskarna:

"Detta närmast konspiratoriska språkbruk får, snarare än att vara resultatet av empiriskt grundad forskning, sägas stå för rapportförfattarnas personliga åsikter", skriver de.

I blogginlägget tar forskarna upp "de allvarligaste bristerna". Namngivna personer och organisationer misstänkliggörs utan konkreta belägg, skriver de. Att svenska muslimer ledda av Muslimska brödraskapet i hemlighet håller på att bygga upp ett parallellsamhälle är enligt de 22 forskarna "en slutsats som går emot den samlade forskningen".

Fakta: Författarna och kritikerna

Rapporten är skriven av tre personer:

Terrorforskaren Magnus Norell.

Aje Carlbom, docent i socialantropologi vid Malmö högskola.

Pierre Durrani, fil kand.

Det kritiska blogginlägget är underskrivet av 22 forskare:

Anders Ackfeldt, doktorand, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds universitet.

Jenny Berglund, lektor, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola.

Frédéric Brusi, doktorand, Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap Stockholms universitet.

Johan Cato, universitetslektor, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds universitet.

Güney Dogan, doktorand, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet.

Mattias Gardell, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet.

Eli Göndör, Timbro, samt fil dr i religionshistoria.

Jan Hjärpe, professor emeritus, religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Lunds universitet.

Torsten Hylén, universitetslektor religionshistoria, Högskolan i Dalarna.

Andreas Johansson, postdoktor, Institutionen för kulturvetenskaper, Linneuniversitetet.

Pia Karlsson Minganti, universitetslektor, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet.

Karin Kittelmann Flensner, universitetslektor, Högskolan i väst.

Göran Larsson, professor religionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Susanne Olsson, professor religionshistoria, Stockholms universitet.

Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

Emin Poljarevic, universitetslektor vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

Åke Sander, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Simon Sorgenfrei, lektor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Simon Stjernholm, fil dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi, Köpenhamns universitet.

Jonas Svensson, professor i religionsvetenskap med islamologisk inriktning, Linnéuniversitetet.

Lenita Törning, doktorskandidat, Birkbeck, University of London.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".