Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
"Hittade köttiga kolonier"

Svenske professorn berättar historien bakom fyndet

Publicerat tisdag 14 mars kl 19.55
Professorn: Hudflängd i indisk media
(2:40 min)
Växtfossil
1 av 2
Den äldsta kända växten, en kolonibildande rödalg. Dess ålder: 1,6 miljarder år. Bilden visar fossilet i genomskärning. Foto: Therese Sallstedt/NRM
Röntgenbild av den äldsta kända växten. De gröna strukturerna är sannolikt delar av kloroplaster där fotosyntesen ägt rum
2 av 2
Röntgenbild av den äldsta kända växten. De gröna strukturerna är sannolikt delar av kloroplaster där fotosyntesen ägt rum Foto: Stefan Bengtson/NRM/TT

Det äldsta kända fyndet av flercelligt liv har gjorts av svenska forskare. Det handlar om ett slags rödalg som tros vara 1.6 miljarder år gamla.

Historien om hur forskarna kom den rekordgamla växten på spåren sträcker sig över tio år och innehåller allt från indiska anklagelser om forskningsfusk till detektivarbete och genombrott på en anrik svensk institution.

– Det började med att jag fick en kontakt från en indisk kollega till mig, en paleontolog, som hade råkat i trubbel i Indien, berättar Stefan Bengtson på sitt arbetsrum på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Den indiske kollegan hade rapporterat kambriska fossil, det vill säga fynd som är mellan 488 och 542 miljoner år gamla, och därmed blivit anklagad för forskningsfusk i Indien.

– Han blev hudflängd i indiska medier eftersom att man ansåg att han hade fuskat med sitt material, att han hade saltat sina prover med fossil från andra håll, berättar Stefan Bengtson.

Med viss desperation bad den indiske kollegan, som heter Rafat Azmi, om att Stefan Bengtson skulle komma ner till hans fältlokaliteter.

– Så jag åkte ner dit och tittade på dem tillsammans med honom och samlade ihop material och skickade hem det till Stockholm, säger Stefan Bengtson.

Arbetsrummet är belamrat av pärmar, stenar och CD-skivor med klassisk musik. Och klassisk är även marken vi befinner oss på - den paleobiologiska enheten på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Det var här som Erik Stensiö tillbringade större delen av sin karriär, mannen och senare professorn som blev världsberömd då han tillsammans med andra svenska fossiljägare knäckte den vetenskapliga gåtan om hur det gick till när fisken klev upp på land, något som bland annat beskrivs i boken Fossiljägarna av Björn Hagberg och Martin Widman.

Nu beskriver Stefan Bengtson hur han och hans kollegor kunde rentvå sin indiske kollega:

– Vi gjorde en helt oberoende undersökning av det hela och vi kom fram till att fossilen var helt riktig, han hade inte fuskat, säger Stefan Bengtson.

Rafat Azmi hade däremot misstolkat materialet. Det han trodde var maskrör var istället trådformiga alger. På Naturhistoriska riksmuseet gjordes nu en radiometrisk datering av fossilen. Resultatet:  1,6 miljarder år gamla.

– Det vill säga en miljard år äldre än vad Rafat Azmin trodde att de hade varit, säger Stefan Bengtson.

Stefan Bengtson fortsatte att jobba med sk röntgenmikrotomografiska undersökningar av materialet parallellt med doktoranden Therese Sallstedt, som engagerades för att arbeta med de sk mikrobmattorna. Och det var det som ledde fram till resultatet, som alltså innebär att forskarna nu får ompröva det man tidigare trott om när det synliga livet på jorden började utvecklas.

– Therese Sallstedt hittade någon slags köttiga kolonier som såg ut som alger och när vi jämförde våra resultat kom vi fram till att det var olika typer av rödalger som vi hade och det är det arbetet som publiceras idag.

Hur gick det för indiern, Rafat Azmin?

– Det gick utmärkt. Han är numera pensionerad och han är mycket glad för att han har blivit rentvådd och dessutom så har vi uppkallat det här trådformade fossilet efter honom, Rafatazmia. Så att han kommer att kommas ihåg i all evighet, säger Stefan Bengtson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".