Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spårvagnsdrömmar i många svenska städer

Publicerat lördag 18 mars kl 17.36
"Det är så här vi ska bygga samhällen framöver"
(2:21 min)
Helsingborg.
1 av 2
Annika Román, mp, Spårvagnsstädernas nya ordförande vid det årsmöte i hemstaden Helsingborg där hon blev vald. Foto: Odd Clausen.
Lund.
2 av 2
Emma Berginger, mp, stolt kommunalråd i Lund, där stadens nya spårväg (som ska gå till forskningsanläggningen ESS) börjar byggas i dagarna. Foto: Odd Clausen.

De flesta svenska städer lade ned sina spårvägar för mer än 50 år sedan. Men nu drömmer många svenska kommunpolitiker om spårvagnarnas återkomst. Och en av städerna, Lund, har redan grävt första spadtaget.

Annika Román, miljöpartistiskt kommunalråd i Helsingborg, är nyvald ordförande i organisationen Spårvagnsstäderna.

– När man har besökt sådana här städer som Freiburg och Nantes som finns nere i Europa, och ser vilken skönhet och vilket samspel som uppstår mellan människor, när man går, cyklar, åker kollektivtrafik, och bilismen liksom får ta ett steg tillbaka, säger Annika Román.

– Man ser också med vilken glädje folk går till arbetet och studerar. Man får liksom en högre livskvalitet runt omkring spårvägar än du får på lite trängre bussar som hela tiden får lämna företräde för bilar och så.

– Då känner man: det här är visionen, det är så här vi ska bygga samhällen framöver. Och när man har sett det, då förstår man mycket snabbare att det här kan vi implementera just i mellanstora städer, säger Annika, som valdes till ordförande för Spårvägsstäderna vid årsmöteskonferensen i torsdags i Helsingborg.

Dagens svenska spårvägsstäder Göteborg, Norrköping och Stockholm får snart sällskap av Lund, där bygget har börjat och första spårvagnen ska rulla 2019.

Emma Berginger är miljöpartist, kommunalråd och ordförande i Lunds tekniska nämnd.

– Att anlägga spårväg på nytt i en stad, det är ju något helt unikt i Sverige idag. Visst, att man bygger ut lite nya spår i Göteborg och Norrköping och även i Stockholm, det är jätteroligt, men att bygga ny spårväg, det är fantastiskt. Och där är Lund unikt, säger hon stolt.

I Sundsvall försvann spårvagnarna 1952, i Uppsala 1953, i Gävle 1956, i Jönköping 1958, i Helsingborg 1967 och i Malmö 1973, i många fall efter mer än 50 år.

Men nu hoppas mellanstora städer som Helsingborg, Uppsala, Västerås, Linköping, Eskilstuna och Jönköping alltså att på sikt få tillbaka spårvägen, i så fall med hjälp av statliga infrastrukturpengar. I Lund kostar bygget närmare 800 miljoner.

Mohsen Towliat från Malmö (där sista spårvägen, linje 4 lades ned 1973), och politisk oenighet råder om behovet av den här stora investeringen, säger så här:

– Spårvägen kommer att komma, det är bara frågan om när, inte om.

Annika Roman, spårvagnsstädernas nya ordförande, är osäker om när första spårvagnsspadtaget kommer att tas i hennes hemstad Helsingborg.

– Ja, det är svårt att säga, 2027 eller 2028... Jag vill inte säga ett årtal, för det kan gå mycket fortare!

– Det hänger så oerhört mycket ihop med hur vi i Sverige kan etablera det skandinaviska perspektivet på infrastruktur, säger Annika Román.

Exempel på svenska städer som haft spårväg:

Gävle: 1909-1956

Helsingborg: 1903-1967

Jönköping: 1907-1958

Karlskrona: 1910-1949

Malmö: 1887-1973

Sundsvall: 1910-1952

Uppsala: 1906-1953

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".