Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler förfalskade svenska sedlar upptäckts

Publicerat tisdag 21 mars kl 17.46
"Man har suttit hemma vid datorn och gjort enkla förfalskningar"
(1:25 min)
Svenska sedlar i en plånbok. Foto: Christine Olsson/TT.
Foto: Christine Olsson/TT

Det är även fler förfalskade svenska sedlar som upptäckts. I morse berättade Ekot om att ärendena med falska euroseedlar växer i Sverige. Just nu byts sedelserier i Sverige det kan vara en orsak till att även fler falska svenska sedlar upptäckts.

– I huvudsak är det svenska sedlar från den nya sedelserien som man har förfalskat när det gäller svenska sedlar, säger Michael Johansson på dokumentanalys vid Nationellt foreniskt center, NFC.

Sedan oktober 2015 har Riksbanken bytt ut svenska sedlar och mynt. Den siste juni blir slutligen den gamla 100 lappen och 500 kronors sedeln ogiltiga.

– Förfalskare passar på och försöker att tillverka och prångla av de här nya sedelserierna innan marknaden får kännedom och kunskap om hur de fungerar. Då tror man att det är litet lättare att prångla dem, säger Michael Johansson på NFC.

Under 2014 fick Nationellt Forensiskt centrum in 246 svenska falska sedlar i utredningar om penningförfalskning och ifjol 379. En ökning med nästan 55 procent. Men den svenska valutan är liten, och därmed blir också förfalskning av svenska sedlar en liten marknad att tjäna pengar på. De flesta falska sedlarna, till skillnad från större valutor, är ofta dåligt gjorda. Det menar kriminalinspektör Christian Söderström vid finanspolisen.

– Det man ser i falska sedlar, det är oftast hemmaprodukter. Man har suttit hemma vid sin dator och gjort relativt enkla förfalskningar.

Men att skilja äkta från falskt kan vara en generationsfråga. Det kan finnas en risk att kännedomen är sämre bland de yngre. Eftersom allt färre yngre använder kontanter och det kan göra skillnad i handeln.

-– Det är ju väldigt få som går till bankomaten och plockar ut pengar antagligen, utan man svischar och har sina bankkort och så vidare. Så är ju det en skillnad på en äldre människa som suttit och jobbat längre i en kassa till exempel, eller en helganställd som hoppar in då och då.
Fingertoppskänslan är antagligen ganska stor däremellan, säger Christian Söderström, kriminalinspektör.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".