Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler språk på stödlinje för ensamkommande

Publicerat söndag 2 april kl 15.50
Psykolog: Viktigt att få hjälp på sitt eget språk
(2:10 min)
En kvinna talar i telefon, en ung man håller i en mobil.
Dari, arabiska svenska och engelska utökas med två språk till. Foto: Sveriges Radio, Jessica Gow/TT

Rädda Barnens stödlinje för ensamkommande barn utökar nu antalet språk som hjälpbehövande kan använda när de ringer. Från och med nu kan stöd ges också på somaliska och tigrinja.

– Vi har haft barn som ringt till oss och som velat prata somaliska eller tigrinja. Vi har också haft personal som ringt eller mejlat. Och vi vet att vi har barn i Sverige som kommer från de här länderna. Som inte har varit i Sverige så länge. Så vi tänker att de också kan behöva stöd på sitt språk, säger Eva Harnesk, verksamhetsledare för Rädda Barnens stödlinje för ensamkommande.

Rädda barnens stödlinje startades hösten 2015, när det kom flera tusen ensamkommande till Sverige varje månad. Det var tänkt som ett tidsbegränsat projekt, men telefonerna har fortsatt att ringa, och strax före nyår fick stödlinjen finansiering i ytterligare tre år av Allmänna Arvsfonden.

Fram till nu har man kunnat svara på dari, som man pratar i Afghanistan, på arabiska, engelska och svenska. Men i fortsättningen går det att två dagar i veckan få stöd också på somaliska och på tigrinja, som pratas i Eritrea och Etiopien.

Det är viktigt att kunna få hjälp på sitt eget språk, säger psykologen Hanna som nyligen kom till Sverige från Syrien, och nu ger telefonstöd på arabiska.

– Jag kom till Sverige för inte så länge sedan, så jag förstår betydelsen av när någon kan lyssna och ge rätt information och koppla mig till rätt myndighet eller rätt person, som kan hjälpa och lösa problem, säger Hanna.

Förra året tog stödlinjen emot i genomsnitt mellan 20 och 30 samtal i veckan. I år har det skiftat mycket, men när det varit som mest har det ringt 45 personer på en enda dag. Och innehållet i samtalen har också förändrats, säger verksamhetsledaren Eva Harnesk:

– I början var det mycket information om asylprocessen och väntetider med mera. De senaste månaderna, har det varit fler barn som mått dåligt psykiskt. Och det har ju också att göra med att en del barn har tappat hoppet om att få stanna i Sverige, säger Eva Harnesk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".