Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kinberg Batra uppfinner M-hjulet på nytt

Publicerat lördag 25 mars kl 13.37
Ekots Tomas Ramberg: Krismedvetenhet i talet
(3:00 min)
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Ekots inrikespolitisk kommentator Tomas Ramberg.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Ekots inrikespolitisk kommentator Tomas Ramberg. Foto: Stina Stjernkvist/TT, Sveriges Radio.

Moderatledningen försöker lösa sin kris genom att bli Moderater igen. Så skulle man kunna sammanfatta den politiska linjen från partiets stora Sverigemöte, kommenterar Ekots inrikespolitiske kommentator

Anna Kinberg Batra höll idag sitt hittills viktigaste tal. Inför en konferenshall späckad med nervösa och oroliga partivänner ville hon övertyga landets moderater om att hon är en ledare som kan resa sig ur ett underläge, en comeback-politiker.

Hon använde ett personligt exempel, hur hon klarat sig igenom en besvärlig graviditet. "Då var jag nere för räkning - nu står jag här med er" som hon sa.

Det var inte den enda personliga anspelningen i Kinberg Batras tal, hon och partiledningen arbetar medvetet för att göra mera privatperson av Kinberg Batra. Det är ett försök att kontra beskrivningen av henne som en stel robotpolitiker.

Hon möttes av stöd och värme från publiken i Karlstad. Det betyder inte att faran är över - opinionsutvecklingen under våren blir avgörande för Kinberg Batras framtid - men hon har skaffat sig lite bättre marginaler.

Politiskt är strategin nu att bli moderater igen. Moderater i betydelsen "alltid i opposition mot Socialdemokraterna."

Det brukar sägas att Gösta Bohman, den ledare som byggde Moderaterna starkt på 1970-talet, hade som princip att alltid ha motsatt åsikt mot Socialdemokraterna.

Partiet växte sig inte starkt genom att ha många detaljerade och välutredda politiska förslag utan genom att tydligt stå för en borgerlig anti-tes till den socialdemokratiska samhällsmodellen.

Det var framför allt detta partiledningen ville förmedla när den 19 januari öppnade för kontakter med SD och krävde att alliansen tar över regeringsmakten så snart som möjligt.

Till skillnad från Centern och Liberalerna ska Moderaterna vara "den tydligaste rösten på en regering utan Stefan Löfven", som Kinberg Batra uttryckte saken idag.

Men också det politiska innehållet i helgens moderata budskap går i klassiska moderata fåror. Partisekreteraren Tomas Tobes öppningstal dominerades helt av kriminalpolitik.

Hårdare straff och fler poliser utlovades, unga brottslingar kallades "ligister" och ska inte behandlas mildare bara för att de är unga.

Kravet på 25000 poliser frammanar minnet av en tid när vänsterdemonstranter skanderade "Rösta på Gösta, snut i varje knut!". Det är ett krav som vidrör en urgammal nerv i alla moderathjärtan.

Och där Moderaterna dessutom går helt i takt med tidsandan som ju domineras av rapporter om våldsbrott och poliskris.

Det andra temat är jobben. Helt centralt i Nya Moderaternas framgångsrecept från 2006 års valseger men där väljarnas tilltro till Moderaternas förmåga på sistone börjat svikta.

Ett tema i den interna krisdebatten på senare tid har just varit att partiet enligt kritikerna tappat jobbfrågan. Nu vill partiledningen ta tillbaka den.

I likhet med Socialdemokraterna har Moderaterna under flera år tvingats leva med en politisk dagordning de själva inte velat ha.

Sverigedemokraternas tillväxt har varit besvärlig för flera partier men i längden visat sig värst för Moderaterna som historiskt varit vana vid att inrymma även konservativa invandringsmotståndare i sin väljarkår. Dessa har nu fått ett eget parti.

Fredrik Reinfeldt försökte lösa problemet med decemberöverenskommelsen, men sedan den kollapsat har partiledningen haft en svåra uppgift att uppfinna det moderata hjulet på nytt.

Beskedet från den 19 januari är alltså Kinberg Batras svar på ett mångårigt problem. Och hon går inte i spetsen, har snarare pressats dit. Det var ett beslut som länge efterlysts av en moderat partiopinion.

Men reaktionen som kom var oväntad för partiledningen: En stor väljarvandring från M till C.

Eftersom partiledningens kursändring hade stöd hos många moderater har den interna kritiken istället för att gälla innehållet kommit att handla om att Kinberg Batra ska ha varit "otydlig" när hon presenterade den nya linjen.

Så kan det förstås vara. En enklare förklaring är att en grupp moderatväljare förstod vad moderatledaren sa och inte gillade det de hörde.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".